Den som sålde sin bostad precis innan priserna föll, eller som band sin ränta i tid innan höjningarna, kanske skrockar nöjt.
Men vi är alla förlorare i inflationsekonomin då priserna rusar och pengarna blir mindre värda. Men en del grupper drabbas extra hårt, förklarar Gustav Almqvist, doktor i ekonomi och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm.
Allra värst är det förstås för dem som redan tidigare hade knappa marginaler. Men också högt belånade som möter kraftigt stigande räntor får det jobbigare.
– Nästan allas boendekostnader ökar just nu, säger Almqvist, som intresserar sig för beteendeekonomi.
– De som gjort stora affärer, som att köpa en dyrare bostad precis innan krisen, drabbas dessutom genom att deras kapital, sparandet i bostaden, minskar i värde.
Fast det beror inte på oskicklighet, understryker Almqvist. Det handlar lika mycket om otur.
– Slumpen avgör ofta vad som blir en bra eller dålig investering, tur och otur kan bli otroligt utslagsgivande.
Risk bättre i högkonjunktur
Att ta risker och låna pengar har varit väldigt lönande under högkonjunktur och vid låga räntor. Men så kom vändningen snabbt och det som tidigare framstod som smart och lyckosamt blir nu riktigt tungt.
Den olyckliga tajmingen kan påverka människor resten av livet.
– Så var det för dem som satsade i aktier vid börskraschen 1929. Det tog ända till mitten av 1950-talet innan investeringen hämtat sig, säger Almqvist som räknat på utvecklingen.
– För vissa som köpt bostad med höga lån på senaste året kan det bli en liknande situation.
Almqvist tycker att vi ofta är moraliserande och skuldbeläggande när det gäller lån.
– Det är lätt att vara efterklok. Det smartaste de senaste två decennierna har varit att låna. Men ingen kan pricka in när det vänder. Ingen kan förutspå vad som ska hända.
"Acceptans"
De som nu hamnar i kläm tycker Almqvist är olycksfåglar. De har helt enkelt haft otur.
– Vi behöver ta bort skuldbeläggandet. In med acceptans i stället. Det är så här ekonomin fungerar, världen är oförutsägbar.
De som har bundit sina räntor eller elavtal kan känna att krisen inte riktigt nått dem.
– De kan uppleva räntehöjningarna som en ren vinst, säger Richard Wahlund, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan.
Ganska många har också goda marginaler. Även om priserna rusar och lönen urholkas kan de leva rätt gott och unna sig en del lyx, som resor och krogbesök.
– Vi har haft en lång tid med låga räntor och tillgångspriserna har stigit. De har känt sig som vinnare.
Förlustupplevelse
Om de tvingas ge upp den lyx de har vant sig vid känns det som en förlust, förklarar Wahlund. Och det vill man inte vara med om. Det är därför folk fortsätter att boka resor, shoppa och gå på krogen.
– Om det finns marginaler, och det minskar på bankkontot, prioriterar man att behålla sitt liv som det var.
Då är det lättare att snåla på maten, som att köpa billigare varor och jaga extrapriser.
Men även den rike blir fattigare och löneökningar är för de flesta inte mycket att hoppas på.
Även om alla blir fattigare är det betydligt tuffare för dem utan marginaler. Men de som har det bättre ställt har svårt att tänka sig in i deras situation, enligt Almqvist.
– Det perspektivtagandet är svårt. Har du inte själv svårt att få lönen att räcka är det svårt att se varför det behövs satsningar på skolmat runt helgerna. Det finns fattigdom i Sverige, men få som inte själva drabbas ser den, säger han.