Marknaden hade spått en inflationssiffra på 9,3 procent enligt Bloombergs sammanställning. I augusti låg inflationen, prisökningstakten på årsbasis, på 9,0 procent, enligt måttet KPIF.

"Högre elpriser och högre priser på livsmedel och alkoholfria drycker påverkade inflationen i september", säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB i ett pressmeddelande.

Annika Winsth ser framför sig att Riksbanken nu måste fortsätta att ta i. Den förmodade höjningen med 50 punkter i november kan mycket väl bli 75 punkter, tror hon.

– Både hushåll och företag måste ta höjd för att räntorna fortsätter att stiga, säger hon.

Mat och möbler

Maten blev dyrare än väntat, möbler likaså, medan klädpriserna inte steg lika mycket som väntat, enligt Swedbanks chefsekonom Mattias Persson. Men han ser en lite ljusglimt i priseländet – den underliggande inflationen, rensat för energipriser, det som Riksbanken tittar mycket på när den sätter räntan, steg mindre än väntat.

Utifrån Riksbankens synpunkt är inflationsstatistiken därmed ganska neutral. Det blir fler räntehöjningar men inte ännu fler på grund av denna siffra, enligt Persson.

– Så i stort tror jag inte det här får jättestor effekt.

Den underliggande inflationen steg visserligen från 6,8 till 7,4 procent. Men bedömarnas snittprognos låg på 7,5 procent.

Svag krona

Mycket av inflationen kommer utifrån, eftersom vi importerar så mycket av det vi konsumerar. Men kronkursen är svag nu, och det påverkar priserna, och ger mer inflation.

– Riksbanken kan höja mer för att få en starkare krona. Men de 100 punkterna som den senaste höjningen var på gav ingen kroneffekt, säger Annika Winsth.

Hon konstaterar att det är en balansgång för centralbankerna nu. Inflationen måste motas genom att efterfrågan sänks, men det gäller att inte putta in ekonomin i en kris.

– Det är svårt att ta stora steg, man vet inte hur ont det gör.