Enligt ekonomer talar den nya inflationssiffran för att Riksbanken nu väntar med att sänka räntan. Men riksbankschefen varnar för att övertolka enskilda siffror.
– Det är för tidigt att säga om det här är en trend och om det kommer att påverka våra inflationsutsikter. Det tycker jag är alldeles för tidigt att säga. Riksbanken reagerar inte på enskilda utfall, säger Thedéen.
– Vi får ta in den här siffran, och vi får ytterligare en siffra innan nästa räntebeslut.
Till viss del beror siffran på den så kallade korgeffekten, det vill säga att sammansättningen på inflationsmåttet ändras i januari varje år.
– Men det är inte bara tekniska effekter, utan det finns delar i det här som är inflation på riktigt, säger Erik Thedéen.
Dyrare mat
Inflationen steg som väntat till 2,2 procent i januari enligt KPIF-måttet, rapporterar Statistiska centralbyrån (SCB).
Höjda hyror och högre priser på livsmedel och restaurangbesök låg enligt SCB bakom ökningen.
Kaffe, te och kakao var den varugrupp inom livsmedel som steg mest i pris, 3,6 procent jämfört med december.
SEB:s chefsekonom Jens Magnusson säger att de ökande matpriserna förstås är av betydelse för konsumenterna.
– Det är en viktig komponent för hushållen och en av de delar som är svårast att runda eller undvika.
Även om den privata plånboken påverkas av stigande hyror och matpriser så tror Magnusson inte att Riksbankens ränteprognos gör det. Delvis beroende på den så kallade korgeffekten.
– Nu visar det sig att korgeffekten var ganska stor och annorlunda från hur den var förra året. Och det gör väl Riksbanken aningen lugnare, säger Jens Magnusson.
Vid Riksbankens senaste räntebesked i slutet av januari, då styrräntan sänktes med 0,25 procentenheter till 2,25 procent, var beskedet att det inte finns några fler sänkningar i sikte.
Räntesänkningar
Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, betonar att de högre priserna på vissa varor och tjänster gör att det underliggande inflationstrycket fortfarande är högre än normalt.
För att få svar på det anser hon att vi också behöver invänta kommande månaders utfall.
– När vi har en underliggande kärninflation som är närmare 3 procent än 2 procent då är det klart att Riksbanken inte kan sänka, då kommer de ju att pausa räntesänkningarna, säger hon.
Enligt Alexandra Stråberg är det trots det fortfarande möjligt med räntesänkningar i maj eller juni, förutsatt att inflationen skulle börja avta.