På mötet, i Marrakech i Marocko, är det attacken mot Israel som enligt riksbankschefen går igen på lunchmöten, rundabordssamtal och i olika IMF-arrangemang.

Attacken har blivit ännu ett mycket drastiskt exempel på geopolitiska spänningar – som påverkar handel, tillväxt och inflation. Frågan är inte ny – med Ukrainakriget, spänningen kring Taiwans status och allt bistrare tongångar i handelskonflikterna mellan Kina och västvärlden.

"Det här kan sprida sig"

Helgens Hamas-attack mot Israel har förvärrat situationen, befarar Thedéen:

– Det adderar till en diskussion om fragmenteringen av världsekonomin. Förutom allt mänskligt lidande: Vad innebär det för världsordningen? Och för den ekonomiska världsordningen?

Riksbankschefen beskriver det som jobbigt att diskutera ekonomiska konsekvenser när människor dödas här och nu, men konstaterar att Israel och Palestina är små ekonomier.

– Fast det här kan sprida sig och kanske involvera Iran och oljeleveranser eller med stormakter direkt inblandade i krigföringen. Det skulle kunna addera till de geopolitiska utmaningar som redan finns, säger han.

Intervjun görs mindre än ett dygn före färska inflationssiffror från Statistiska centralbyrån (SCB) för september – en viktig rapport i det analyspussel som ska läggas inför Riksbankens nästa penningpolitiska möte i november.

"Välkommen utveckling"

Inför SCB-rapporten noterar Thedéen att kronan har stärkts efter Riksbankens senaste räntebesked i september.

Han vill inte ta åt sig äran – även om det är tydligt att han med skarpa uttalanden där han har beskrivit kronan som kraftigt undervärderad, jämte riksbanksbeslutet om kronköp för cirka 100 miljarder, kan ha påverkat bilden av den svenska valutan på marknaden.

– Det är väldigt svårt att förutspå vad som händer med valutor och det är också väldigt svårt att förklara varför något händer med valutor, säger Thedéen.

– Men det är en välkommen utveckling, tillägger han.

Han påminner om att kronan trots lyftet på 3-4 procent mot euron på några veckor fortfarande är väsentligt svagare än för ett halvår sedan.

– Så det är inte så att vi är på någon väldigt stark nivå. Men kronan är i alla fall inte svagare än vad den var när vi hade vårt möte.

Kronan var precis inför räntemötet i september på en historisk bottennivå mot euron, vid 12 kronor per euro. Och den snabba valutaförsvagningen under året har pekats ut som en viktig faktor bakom den höga inflationen i Sverige.

"Kronan ska stärkas"

Vändningen uppåt nu förändrar dock inte spelplanen, enligt Thedéen.

– Det ligger i vår prognoser att kronan ska stärkas. Det ligger i vår bana. Så det vore lite konstigt att säga att det skulle öka chansen för något när det går enligt den prognos vi har.

När det gäller långräntorna tillägger han:

– Jag tror att det kloka här att säga att vårt verktyg är styrräntan och den kommer att var relativt hög under lång tid. Det budskapet ligger fast. Sedan får långräntorna anpassa sig därefter.

– Vi har sett en viss uppgång, men jag tycker inte det är någon större dramatik i det, i alla fall inte för de svenska – som ligger lägre än i USA.

Thedéen vänder sig emot att isolera två faktorer i analysen när räntebeslut fattas.

– Det vi gör i november är att titta på alla faktorer. Då är det inte bara detta. Då är det allt från inflationsutfall till barometrar från Konjunkturinstitutet (KI) och nationalräkenskaper – vi måste ändå väga samman det där.