Lidls prissänkningar – inspirerade av den norska kedjan Kiwis prisstrategi, som hållit nere prisökningar på livsmedel i Norge – kommer efter det att just matpriserna pekats ut som pådrivande bakom den oväntat höga inflationen i februari på 12 procent.

TT: Tror du tyska Lidls besked kan hjälpa till att bromsa matinflationen?

– Det kan inte jag bedöma, men det går väl i rätt riktning, säger Erik Thedéen i samband med ett tal på Nordeas Stockholmskontor på torsdagen.

TT: Har du saknat den här typen av tecken på konkurrens i livsmedelsbranschen?

– Jag håller mig borta från den diskussionen, om konkurrensen i livsmedelssektorn. Generellt sett är det bra med konkurrens på olika typer av marknader, men jag har inte detaljkunskap om hur den (livsmedelssektorn) ser ut, säger Thedéen.

"Inkommande data" avgör

I sitt anförande hade Thedéen då bekräftat att siktet fortfarande är inställt på en höjning av styrräntan i april, på 25-50 punkter (0,25-0,50 procentenheter) – med den allt tydligare brasklappen att "inkommande data" avgör vad det blir.

I mars en våg av oro för finansiella problem i banksektorn svept över både Europa och USA – sedan tre nischbanker i USA gått omkull i bankrusningar och den anrika schweiziska banken Credit Suisse fick räddas undan kollaps av konkurrenten UBS i helgen.

Orosvågen har tryckt upp priset för alla bankers finansiering och innebär därmed ytterligare en åtstramning på kreditmarknaden för hushåll och företag ovanpå räntehöjningarna.

TT: Innebär oron i finanssektorn att vi är närmare toppen på din räntebana nu än för två veckor sedan?

– Det är en svår fråga för det blir hypotetiskt. Men om allt annat skulle vara helt oförändrat och bara detta kom in så är det ju så, säger Thedéen.

Han tillägger i samma andetag att allt annat inte är oförändrat och påminner om att det har kommit två inflationsrapporter som visat på oväntat hög inflation.

– Det går att säga att det verkar åtstramande, om den här oron i viss mån består. Men det går inte att översätta till en penningpolitik som är annorlunda än den vi förutspådde i februari, säger han om finansoron.

Trots bankoron har en rad stora centralbanker – Europeiska centralbanken (ECB), USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) och centralbankerna i Storbritannien, Schweiz och Norge – höjt sina styrräntor den gångna veckan.

– Det är klart att jag ser vad andra centralbanker gör, men vi har ju ett inflationsmål i Sverige, säger Thedéen.

Kronan spelar också roll

När det gäller vad han ser som avgörande "inkommande data" pekar han bland annat på inflationen – där statistik för mars hinner publiceras före nästa räntebeked. Men räntebeskedet avgörs dessutom av konjunkturindikatorer och finansiella förhållanden.

En kraftig försvagning av kronan, vilket skulle elda på inflationen via högre importpriser, är en annan faktor som påverkar penningpolitiken enligt Thedéen.

– Det är en variabel vi får väga in, säger han.

Han upprepar samtidigt att Riksbanken inte har något mål för växelkursen, även om man ser det som positivt vad gäller inflationsbekämpning om kronan blir starkare.

– Inkommande data är bredare än att bara titta på sådant som har hänt, utan det är också faktiskt sådan data som säger något om framtiden, säger Thedéen.