ThedĂ©en om Lidl-sĂ€nkning – i rĂ€tt riktning

Riksbankschefen Erik Thedéen vÀlkomnar den tyska lÄgpriskedjan Lidls besked om att de sÀnker priset pÄ en mÀngd basvaror.
–I rĂ€tt riktning, sĂ€ger han.

Riksbankschef Erik Thedéen i samband med sitt tal i anslutning till ett seminarium som anordnas av Nordea.

Riksbankschef Erik Thedéen i samband med sitt tal i anslutning till ett seminarium som anordnas av Nordea.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Ekonomi2023-03-23 15:12

Lidls prissĂ€nkningar – inspirerade av den norska kedjan Kiwis prisstrategi, som hĂ„llit nere prisökningar pĂ„ livsmedel i Norge – kommer efter det att just matpriserna pekats ut som pĂ„drivande bakom den ovĂ€ntat höga inflationen i februari pĂ„ 12 procent.

TT: Tror du tyska Lidls besked kan hjÀlpa till att bromsa matinflationen?

– Det kan inte jag bedöma, men det gĂ„r vĂ€l i rĂ€tt riktning, sĂ€ger Erik ThedĂ©en i samband med ett tal pĂ„ Nordeas Stockholmskontor pĂ„ torsdagen.

TT: Har du saknat den hÀr typen av tecken pÄ konkurrens i livsmedelsbranschen?

– Jag hĂ„ller mig borta frĂ„n den diskussionen, om konkurrensen i livsmedelssektorn. Generellt sett Ă€r det bra med konkurrens pĂ„ olika typer av marknader, men jag har inte detaljkunskap om hur den (livsmedelssektorn) ser ut, sĂ€ger ThedĂ©en.

"Inkommande data" avgör

I sitt anförande hade ThedĂ©en dĂ„ bekrĂ€ftat att siktet fortfarande Ă€r instĂ€llt pĂ„ en höjning av styrrĂ€ntan i april, pĂ„ 25-50 punkter (0,25-0,50 procentenheter) – med den allt tydligare brasklappen att "inkommande data" avgör vad det blir.

I mars en vĂ„g av oro för finansiella problem i banksektorn svept över bĂ„de Europa och USA – sedan tre nischbanker i USA gĂ„tt omkull i bankrusningar och den anrika schweiziska banken Credit Suisse fick rĂ€ddas undan kollaps av konkurrenten UBS i helgen.

OrosvÄgen har tryckt upp priset för alla bankers finansiering och innebÀr dÀrmed ytterligare en Ätstramning pÄ kreditmarknaden för hushÄll och företag ovanpÄ rÀntehöjningarna.

TT: InnebÀr oron i finanssektorn att vi Àr nÀrmare toppen pÄ din rÀntebana nu Àn för tvÄ veckor sedan?

– Det Ă€r en svĂ„r frĂ„ga för det blir hypotetiskt. Men om allt annat skulle vara helt oförĂ€ndrat och bara detta kom in sĂ„ Ă€r det ju sĂ„, sĂ€ger ThedĂ©en.

Han tillÀgger i samma andetag att allt annat inte Àr oförÀndrat och pÄminner om att det har kommit tvÄ inflationsrapporter som visat pÄ ovÀntat hög inflation.

– Det gĂ„r att sĂ€ga att det verkar Ă„tstramande, om den hĂ€r oron i viss mĂ„n bestĂ„r. Men det gĂ„r inte att översĂ€tta till en penningpolitik som Ă€r annorlunda Ă€n den vi förutspĂ„dde i februari, sĂ€ger han om finansoron.

Trots bankoron har en rad stora centralbanker – Europeiska centralbanken (ECB), USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) och centralbankerna i Storbritannien, Schweiz och Norge – höjt sina styrrĂ€ntor den gĂ„ngna veckan.

– Det Ă€r klart att jag ser vad andra centralbanker gör, men vi har ju ett inflationsmĂ„l i Sverige, sĂ€ger ThedĂ©en.

Kronan spelar ocksÄ roll

NĂ€r det gĂ€ller vad han ser som avgörande "inkommande data" pekar han bland annat pĂ„ inflationen – dĂ€r statistik för mars hinner publiceras före nĂ€sta rĂ€ntebeked. Men rĂ€ntebeskedet avgörs dessutom av konjunkturindikatorer och finansiella förhĂ„llanden.

En kraftig försvagning av kronan, vilket skulle elda pÄ inflationen via högre importpriser, Àr en annan faktor som pÄverkar penningpolitiken enligt Thedéen.

– Det Ă€r en variabel vi fĂ„r vĂ€ga in, sĂ€ger han.

Han upprepar samtidigt att Riksbanken inte har nÄgot mÄl för vÀxelkursen, Àven om man ser det som positivt vad gÀller inflationsbekÀmpning om kronan blir starkare.

– Inkommande data Ă€r bredare Ă€n att bara titta pĂ„ sĂ„dant som har hĂ€nt, utan det Ă€r ocksĂ„ faktiskt sĂ„dan data som sĂ€ger nĂ„got om framtiden, sĂ€ger ThedĂ©en.

Fakta: Riksbanken siktar pÄ rÀntehöjning

Riksbanken höjde styrrÀntan med 50 punkter (0,50 procentenheter) i februari och hade dÄ gÄtt frÄn 0 till 3 procent i styrrÀnta pÄ nio mÄnader. Syftet med rÀntehöjningarna Àr att strama Ät kreditgivningen och efterfrÄgan i ekonomin och dÀrmed trycka ned den ovanligt höga inflationen och se till att den inte biter sig fast.

Om borĂ€ntorna följer med styrrĂ€ntan uppĂ„t skulle en höjning pĂ„ 50 punkter innebĂ€ra en ökning av kostnaden för ett bolĂ„n pĂ„ tre miljoner med 1 250 kronor per mĂ„nad före rĂ€nteavdrag.

Mardrömmen för Riksbanken Àr att inflationsförvÀntningarna biter sig fast lÄngt över inflationsmÄlet. DÄ ökar risken markant för en sÄ kallad pris- och lönespiral, med kompensationskrav och fortsatta prisöhöjningar för att företagen ska tÀcka högre lönekostnader.

Inflationen uppmÀttes till 12 procent i februari. Enligt mÄttet KPIF, dÀr effekterna av borÀntorna rÀknats bort, var inflationen 9,4 procent. Riksbankens inflationsmÄl Àr en KPIF-inflation pÄ 2 procent.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!