Lidls prissĂ€nkningar â inspirerade av den norska kedjan Kiwis prisstrategi, som hĂ„llit nere prisökningar pĂ„ livsmedel i Norge â kommer efter det att just matpriserna pekats ut som pĂ„drivande bakom den ovĂ€ntat höga inflationen i februari pĂ„ 12 procent.
TT: Tror du tyska Lidls besked kan hjÀlpa till att bromsa matinflationen?
ââDet kan inte jag bedöma, men det gĂ„r vĂ€l i rĂ€tt riktning, sĂ€ger Erik ThedĂ©en i samband med ett tal pĂ„ Nordeas Stockholmskontor pĂ„ torsdagen.
TT: Har du saknat den hÀr typen av tecken pÄ konkurrens i livsmedelsbranschen?
ââJag hĂ„ller mig borta frĂ„n den diskussionen, om konkurrensen i livsmedelssektorn. Generellt sett Ă€r det bra med konkurrens pĂ„ olika typer av marknader, men jag har inte detaljkunskap om hur den (livsmedelssektorn) ser ut, sĂ€ger ThedĂ©en.
"Inkommande data" avgör
I sitt anförande hade ThedĂ©en dĂ„ bekrĂ€ftat att siktet fortfarande Ă€r instĂ€llt pĂ„ en höjning av styrrĂ€ntan i april, pĂ„ 25-50 punkter (0,25-0,50 procentenheter) â med den allt tydligare brasklappen att "inkommande data" avgör vad det blir.
I mars en vĂ„g av oro för finansiella problem i banksektorn svept över bĂ„de Europa och USA â sedan tre nischbanker i USA gĂ„tt omkull i bankrusningar och den anrika schweiziska banken Credit Suisse fick rĂ€ddas undan kollaps av konkurrenten UBS i helgen.
OrosvÄgen har tryckt upp priset för alla bankers finansiering och innebÀr dÀrmed ytterligare en Ätstramning pÄ kreditmarknaden för hushÄll och företag ovanpÄ rÀntehöjningarna.
TT: InnebÀr oron i finanssektorn att vi Àr nÀrmare toppen pÄ din rÀntebana nu Àn för tvÄ veckor sedan?
ââDet Ă€r en svĂ„r frĂ„ga för det blir hypotetiskt. Men om allt annat skulle vara helt oförĂ€ndrat och bara detta kom in sĂ„ Ă€r det ju sĂ„, sĂ€ger ThedĂ©en.
Han tillÀgger i samma andetag att allt annat inte Àr oförÀndrat och pÄminner om att det har kommit tvÄ inflationsrapporter som visat pÄ ovÀntat hög inflation.
ââDet gĂ„r att sĂ€ga att det verkar Ă„tstramande, om den hĂ€r oron i viss mĂ„n bestĂ„r. Men det gĂ„r inte att översĂ€tta till en penningpolitik som Ă€r annorlunda Ă€n den vi förutspĂ„dde i februari, sĂ€ger han om finansoron.
Trots bankoron har en rad stora centralbanker â Europeiska centralbanken (ECB), USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) och centralbankerna i Storbritannien, Schweiz och Norge â höjt sina styrrĂ€ntor den gĂ„ngna veckan.
ââDet Ă€r klart att jag ser vad andra centralbanker gör, men vi har ju ett inflationsmĂ„l i Sverige, sĂ€ger ThedĂ©en.
Kronan spelar ocksÄ roll
NĂ€r det gĂ€ller vad han ser som avgörande "inkommande data" pekar han bland annat pĂ„ inflationen â dĂ€r statistik för mars hinner publiceras före nĂ€sta rĂ€ntebeked. Men rĂ€ntebeskedet avgörs dessutom av konjunkturindikatorer och finansiella förhĂ„llanden.
En kraftig försvagning av kronan, vilket skulle elda pÄ inflationen via högre importpriser, Àr en annan faktor som pÄverkar penningpolitiken enligt Thedéen.
ââDet Ă€r en variabel vi fĂ„r vĂ€ga in, sĂ€ger han.
Han upprepar samtidigt att Riksbanken inte har nÄgot mÄl för vÀxelkursen, Àven om man ser det som positivt vad gÀller inflationsbekÀmpning om kronan blir starkare.
ââInkommande data Ă€r bredare Ă€n att bara titta pĂ„ sĂ„dant som har hĂ€nt, utan det Ă€r ocksĂ„ faktiskt sĂ„dan data som sĂ€ger nĂ„got om framtiden, sĂ€ger ThedĂ©en.