Om hur dagens oväntat starka BNP-siffror påverkar ränteutvecklingen vill han inte dra några slutsatser än.
– Vilken betydelse det har är för tidigt att uttala sig om, säger Thedéen till TT.
– Flera ekonomier, också den svenska, har generellt visat sig vara relativt motståndskraftiga i en miljö präglad av hög inflation och stigande räntor, fortsätter han.
Han anser att utfrågningen i finansutskottet innehöll flera viktiga frågeställningar.
– Vi hade bra diskussioner om hur vi kan bli bättre när det sker stora skiften, som när vi gick från att ha haft en låginflationsmiljö under lång tid till en höginflationsekonomi.
En stor del av utfrågningen kretsade kring varför Riksbanken valde att behålla räntan på noll procent i februari 2022.
Erik Thedéen tillträdde inte som riksbankschef förrän vid senaste årsskiftet, men återkommer till att början av 2022 var en unik tid.
"Finns lärdomar att dra"
– Med facit i hand är det lätt att göra sådana här utvärderingar, säger han och tillägger:
– Vi kommer inte se slutet på en pandemi och början på ett krig en gång till, i varje fall hoppas jag inte det. Men vi kan se liknande situationer, och då finns det lärdomar att dra, nämligen att inflationen kan ändras väldigt snabbt. Där måste vår beredskap framöver bli bättre.
I ett inledande anförande konstaterade Thedéen återigen att centralbanken underskattade inflationens styrka i fjol.
– Inflationen i såväl omvärlden som Sverige underskattades tydligt. Vid beslutet i februari 2022 hade inflationen stigit, men det berodde främst på energipriserna. Bortsett från dessa låg inflationen fortfarande under målet och tecken på spridningseffekter var få.
Varit senfärdig
I en utvärdering av Riksbankens räntepolitik, på utskottets initiativ och som lades fram förra veckan, riktades kritik mot Riksbanken för att ha varit just senfärdig i reaktionen på den stigande inflationen.
– Det finns många lärdomar att dra, bland annat hur snabbt kostnadsökningarna kunde föras över på konsumentpriser i en miljö med stark efterfrågan, säger Thedéen som ändå konstaterar att förtroendet för Riksbankens inflationsmål på två procent varit intakt.