Tid i landet avgörande för integrationen

Cirka 222 000 svenskirakier bor i Sverige, och många av dem är födda här, eller har varit här under lång tid, berättar Ahmed Abdirahman, vd och grundare av Stiftelsen The Global Village, som nu arrangerar Järvaveckan.

– Allt beror på hur länge man varit i Sverige, säger han.

Stiftelsen The Global Village kartlägger hur det går för sex stora invandrargrupper i Sverige. Svensksomalierna var först ut i fjol, därefter kom svensksyrierna och nu är det svenskirakier och svenskeritreaner som är aktuella. Senare ska även svenskiranier och svensketiopier kartläggas.

Syftet med att undersöka de specifika grupperna är enligt Ahmed Abdirahman att göra Sverige mindre färgblint. Genom att inte känna till vilka problem olika invandrargrupper har så kan vi varken se problemen eller kan göra något åt dem, enligt honom.

Stora skillnader

De två undersökningarna, Fakta för förändring om svenskirakier och svenskeritreaner som nu publiceras, visar på stora skillnader mellan grupperna.

Irakier, som varit i Sverige relativt länge, går det rätt bra för. I alla fall i jämförelse med eritreanerna, som kommit ganska nyss, och som kommit från ett land som under lång tid varit drabbat av krig.

– Många från Irak har en stark utbildning och är mer etablerade. Många från afrikanska länder har levt med krig länge. Det är olika förutsättningar man kommer med, säger han.

Visst skiljer sig svenskirakiernas situation mycket från genomsnittssvenskens, men ändå är det en relativt hög andel som har jobb, kan försörja sig själva och som klarar skolan bra. De är dessutom spridda i både privat och offentlig sektor, och det är inte helt ovanligt att de är egna företagare.

– De som kom tidigt har haft andra förutsättningar än de som kommit nyligen.

Svårare generellt

Svenskeritreanerna är omkring 60 000 i Sverige. Många av dem har kommit relativt nyligen. Det visar sig att de i genomsnitt är yngre än irakierna, och att många svenskeritreaner har svårare att klara skolan, svårare att få jobb, tjänar mindre och har svårare att försörja sig själva.

Men Ahmed Abdirahman konstaterar att för båda grupperna är det stor skillnad på om man är född i Sverige eller i Irak respektive Eritrea, och att kvinnor med bakgrund i de båda länderna, men som är födda i Sverige, har betydligt bättre skolresultat än männen som fötts här.

– När man ser till utbildning brukar män ha högre utbildningsnivå. Men här utklassar kvinnorna männen. Det är väldigt intressant.

"Utbildning är viktigast"

Båda grupperna har också relativt högt valdeltagande.

– Det säger väldigt mycket. Det visar att våra demokratiska principer här är viktiga för de här grupperna. Och det visar också vilka viktiga väljargrupper de är.

Politikerna behöver ta till sig vilka problem de olika invandrargrupperna har, och också presentera lösningar, tycker han.

– Utbildning är viktigast. Demografin säger att det här är många unga människor, och det behövs satsningar på högskolor, yrkeshögskolor och universitet som når dem, så att de kommer in på arbetsmarknaden, säger Ahmed Abdirahman.