Tiktok-annonser sprider kinesisk propaganda

Pekingvänliga annonser från statskontrollerade kinesiska medier sköljer över europeiska Tiktok-användare, visar en granskning. –Regimen vill cementera en grundföreställning hos ungdomar i väst om vad Kina är för kraft i världen, säger Kinakännaren Johan Lagerkvist.

Tiktok har publicerat mängder med annonser i Europa vars innehåll kan kopplas till den kinesiska staten, visar en granskning från Forbes. Arkivbild.

Tiktok har publicerat mängder med annonser i Europa vars innehåll kan kopplas till den kinesiska staten, visar en granskning från Forbes. Arkivbild.

Foto: Martin Meissner AP/TT

Ekonomi2023-08-07 06:15

Tidigare i somras lanserade Tiktok en uppdaterad version av sitt innehållsbibliotek. Det ger en översikt över alla kampanjer som förekommit på plattformen sedan oktober 2022, inklusive information om regional räckvidd och vem som betalat för annonsen.

Åtgärden har vidtagits för att företaget ska följa lagkraven från EU:s rättsakt om digitala tjänster (DSA) som trädde i kraft i november i fjol.

Affärstidningen Forbes har gått igenom innehållsbiblioteket och konstaterar att Tiktok, som ägs av det kinesiska teknikföretaget Bytedance, under en period på åtta månader publicerat omkring tusen annonser från statskontrollerade kinesiska medier. Bland dessa finns Folkets Dagblad, Global Times och CGTN.

Turism i Xinjiang?

De propagandaliknande annonserna hyllar bland annat Kinas pandemihantering, visar lekande kattungar på Kinesiska muren och försöker sälja in Xinjiangregionen, där regimen fängslat miljontals muslimska uigurer, som ett turistmål.

Hänvisningar till Xinjiang förekom i 92 av 124 annonser som marknadsförts av ett statligt mediekonto, visar Forbes granskning.

Miljontals användare i Europa uppges ha exponerats för materialet. Det uppdaterade innehållsbiblioteket är hittills enbart tillgängligt i EU samt i Schweiz och Storbritannien.

Riktat mot yngre

Xinjiang har förekommit i flera tidigare desinformationskampanjer på sociala medier, framhåller Johan Lagerkvist, professor i kinesiskt språk och kultur samt föreståndare för Centrum för globala Asienstudier vid Stockholms universitet.

– Innehållsmässigt är det inga förändringar, men man försöker alltid uppdatera framförandet och marknadsföringen, säger han till TT.

– Den kinesiska staten har länge försökt sälja in Xinjiang med budskapet att folk mår bra där och att det inte förekommer några interneringsläger och tvångssteriliseringar, utan att allt bara är påhitt och västerländsk propaganda.

Att sälja in sitt budskap till yngre generationer på Tiktok är en prioriterad fråga för Peking, enligt Johan Lagerkvist.

– De satsar stenhårt på det. Regimen vill cementera en grundföreställning hos ungdomar i väst om vad Kina är för kraft i världen, eftersom det är svårare att omvända folk i medelåldern eller äldre generationer som minns det kalla kriget.

Reklamförbud mot politik

På företagets hemsida står att läsa: “Tiktok visar inte politiska annonser eller valannonser på plattformen. Du kan därför inte hitta annonser av politisk natur i det kommersiella innehållsbiblioteket.”

Reklam om samhällsfrågor, val och politik är förbjudet enligt plattformens annonspolicy, men det finns möjlighet att statliga aktörer kan vara berättigade att annonsera om de arbetar med en försäljningsrepresentant från Tiktok.

Tiktok har inte svarat på frågor om företaget, utifrån sin policy, tillåter annonser som tillrättavisar västerländska regeringar som kritiserar Kina, försvarar den kinesiska covidstrategin eller främjar turism i Xinjiang. Huruvida Folkets Dagblad, Global Times och andra kinesiska statliga medier samarbetar med en försäljningsrepresentant från Tiktok är inte fastställt.

En talesperson för Tiktok säger till Forbes att företaget inte anser att statligt kontrollerade medier är statliga myndigheter, vilket innebär att reglerna för stater, politiker och politiska partier i de här fallen inte gäller.

Talespersonen uppger att annonserna framför allt verkar vara köpta via reklambyråer. De statskontrollerade medierna har inte kommenterat uppgifterna.

En anläggning i Ürümqi i Xinjiang i nordöstra Kina med plats för 10|000 fångar. När AP:s reportrar var på ett uppstyrt besök i myndigheternas regi år 2021 såg de uiguriska män sitta i rader i en sal och titta på svartvita filmer om Kommunistpartiets historia. Arkivbild.
En anläggning i Ürümqi i Xinjiang i nordöstra Kina med plats för 10|000 fångar. När AP:s reportrar var på ett uppstyrt besök i myndigheternas regi år 2021 såg de uiguriska män sitta i rader i en sal och titta på svartvita filmer om Kommunistpartiets historia. Arkivbild.
Fakta: Tiktok

Tiktok är en app där användarna främst skapar och delar korta filmklipp, ofta tillsammans med musik. Tiktok ägs av kinesiska Bytedance, som lanserade appen i Kina 2016 under namnet Douyin.

Tiktok är en av världens snabbast växande sociala medier-plattformar och är speciellt populärt bland barn. Exakta antalet användare är svårt att få fram när det gäller sociala medier, men Tiktok uppskattas ha omkring en miljard aktiva användare. Facebook har som jämförelse nästan tre miljarder aktiva användare.

Douyin räknas i sin tur ha cirka 600 miljoner aktiva användare.

Kinas inflytande över appen och i förlängningen över möjligheten att påverka dess användare har varit föremål för internationell debatt i flera år.


Fakta: Situationen i Xinjiang

Hundratusentals människor, den stora majoriteten muslimska uigurer, har enligt granskningar och forskningsrapporter placerats i interneringsläger i Xinjiang i nordvästra Kina under de senaste ungefär sju åren. Redan för några år sedan sades det vara mer än en miljon och nu uppskattas de vara ännu fler, när man räknar in godtyckligt fängslade personer och bortförda barn.

Kina motiverar den stränga massövervakningen och frihetsberövanden med ett "folkets krig mot terrorn" som ska stävja påstådd extremism. Människor förs bort utan rättslig prövning, ofta vid minsta beteende som kan anses vara avvikande. Kina ville först inte kännas vid lägren, men började senare beskriva dem som omskolningsläger eller internat.

Vittnesmålen om tortyr, tvångsarbete, sexuella övergrepp och aggressiv indoktrinering är omfattande. Kina tillåter ingen oberoende insyn.

Hundratusentals barn har skilts från sina föräldrar och placerats på internat. Mycket tyder på att det skett en bred steriliseringskampanj. Tusentals moskéer uppges ha blivit rivna. Merparten av minoritetsbefolkningen i nordvästra Kina är uigurer, men där finns också etniska kazaker, uzbeker och kirgizer, samt andra kinesiska muslimer (hui).

Källor: FN:s människorättskommissionär, HRW med flera.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!