Nu höjer Riksbanken styrräntan med ytterligare 0,75 procentenheter till 2,50 procent. Redan innan dagens besked hade bolånekostnaden fördubblats sedan i våras, för dem med rörlig bolåneränta.
En tumregel är att den rörliga snitträntan hos bankerna ligger i storleksordningen 1,50 procentenheter högre än styrräntan. Om Riksbanken får rätt i sin egen bedömning, att räntan ska upp till närmare tre procent kommande vår, så kommer den rörliga boräntan därmed stiga till någonstans runt 4,50 procent, vilket kan jämföras med cirka 1,50 procent i våras – alltså tre gånger högre på ett år.
Det innebär att det rörliga miljonlånet gått från att kosta cirka 1 250 kronor i månaden i början av året till att kosta omkring 3 750 kronor frampå vårkanten, detta innan ränteavdraget är gjort. Femmiljonerslånet kan på motsvarande vis kosta 18 750 kronor i månaden nästa år. Inklusive ränteavdrag blir det lite mindre dyrt – då väntas en- respektive femmiljonerslånet kosta drygt 2 600 respektive över 13 000 kronor i månaden.
Sedan Riksbanken lyfte styrräntan över nollan i maj har situationen för hushåll med lån förändrats markant, säger sparekonomen Shoka Åhrman.
– Men det är svårt att säga exakt hur hårt drabbade hushållen blir, det beror ju också på hur stor andel av lånen man haft på den rörliga räntan, säger hon.
Binda räntan?
Räntemarknaden, som de bundna räntorna styrs av, har lugnat ner sig på senare tid. Och gapet mellan de rörliga och bundna lånen har minskat, säger Shoka Åhrman.
– De ligger närmare varandra i dag.
Många har nog, enligt Åhrman, landat i att de tycker att det nu är för sent att binda lånet. Men då ska man också ha i åtanke att de rörliga räntorna sannolikt kommer att stiga till runt fem procent nästa år, tror hon.
– Är du jättelågt belånad, kanske ett äldre par med goda inkomster, ja då kanske du inte vill binda.
Är man högt belånad, kanske en familj med stora utgifter i övrigt, och drabbas hårt av höga mat- och energipriser, kanske du behöver tänka annorlunda.
– Då kan det oavsett vara skönt att binda delar av sina bolån på tre eller fem år, om man ska bo kvar så länge.
– Då kanske du till och med kan få till en schysst rabatt på den delen och hamna under den rörliga räntan.
Samtidigt ska man vara försiktig med att binda bara för att man tror att den rörliga räntan ska fortsätta uppåt i samma takt, säger Åhrman.
– Vi tror att Riksbanken någon gång nästa år kommer att minska takten på sina räntehöjningar.
Komplext att ge råd
Grunden är alltid att utgå från den egna situationen när du väljer mellan rörligt och bundet bolån, säger Åhrman.
Det är komplext att ge råd kring detta i dag, säger hon.
– Förr har jag alltid kunnat säga att "gå till banken, pressa bankerna, pruta på dina bolån". I dag är marginalerna och utrymmet inte lika stort.
Det behöver inte heller alltid handla om kronor och ören i valet mellan bundet och rörligt.
– Det kan också vara ens egen trygghetskänsla. Vi är ganska utsatta med ökade livsmedelspriser och drivmedelspriser.
– Kan vi kontrollera den här delen (bolånet) av din ekonomi de kommande åren när det är lite mer stökigt och osäkert så kan det ge vissa hushåll en trygghet.