Ökningen av de beviljade undantagen hänger ihop med att pressen på hushållens ekonomi har ökat i tider av hög inflation och rejält stigande räntor. Men bankerna har förbättrat sina processer för att hantera ökningen, enligt myndigheten som på regeringens uppdrag undersökt hur undantagen fungerar, att de träffar rätt.
Det är banken som beslutar om ett tillfälligt undantag från amorteringskravet ska få ges. Det första amorteringskravet infördes 2016 och utökades 2018. Det innebär i dag att bolånetagare måste amortera ner sin skuld, med uppemot tre procent av lånet per år för de mest skuldsatta.
Inte skäl i sig
Men undantag kan alltså ges om det uppstår särskilda skäl, exempelvis arbetslöshet, under kreditens löptid.
TT: Är tredubblad ränta skäl för undantag?
– Det är inte ett skäl i sig, säger Magnus Karlsson, avdelningschef på Finansinspektionen (FI).
Men det kan ändå inverka på hur hushållets ekonomi ser ut i ett större perspektiv, och därmed få betydelse för ett pausat amorteringskrav, påpekar han.
Lovade paus
På bordet ligger också själva amorteringskravet som sådant, även om det inte var föremål för studien som FI nu presenterat.
I valrörelsen lovade flera av regeringspartierna ett allmänt pausat amorteringskrav, även om politikerna delvis sedan har backat från det löftet. En utredning har dock tillsatts som ska se över reglerna.
FI-chefen Daniel Barr pekar på att amorteringarna har dämpat skuldutvecklingen men ändå inte brutit ökningen, vilket var målet.
– Så om det finns andra medel som fungerar bättre så ska vi naturligtvis använda dem, säger han till TT, utan att vilja utveckla vad han syftar på.
Inte aktuellt
Han vill inte föregripa regeringens utredning och har inga egna förslag att föra fram.
– Nej, jag har inga ess i rockärmen, säger Barr.
I pandemin infördes en generell regel där alla under en period fick undantag från amorteringskravet. Den ekonomiska nedgången nu är inte av samma allvarliga art, enligt FI.
– Det är inte aktuellt att införa igen, säger Barr.