Uppgången är bred med uppgångar för alla storstadsregioner i landet för såväl bostadsrätter som villor. I centrala Stockholm mäts uppgången till två procent enligt nya siffror från Svensk mäklarstatistik vilket betyder nytt prisrekord.

"Trots det allvarliga världsläget, negativ börsutveckling och ökad ränteoro går bostadsmarknaden mot strömmen. God arbetsmarknad, fortsatt låga räntor och ett stort underliggande flyttbehov bidrar till stabiliteten", säger Björn Wellhagen, vd för Mäklarsamfundet i ett pressmeddelande.

Samtidigt såldes tre procent färre bostadsrätter under februari, totalt 10 600 stycken jämfört med samma period föregående år.

Otåliga köpare

"Utbudet är lågt och köparna visar litet tålamod. Man vill att affären ska gå snabbt och för det är man beredd att stretcha budgeten lite extra", kommenterar Fredrik Kullman, vd för Bjurfors Sverige.

Inledningen av Ukrainakriget och den stigande ekonomiska osäkerheten har inte hunnit ge avtryck i bostadspriserna men Fredrik Kullman anser att man som bostadsägare inte ska vara orolig – även om ihållande inflation skulle betyda en tidigarelagd räntehöjning.

"Det är klart att börsras och påspädd inflation inte är bra. Blir konflikten utdragen och inflationen permanentas på en hög nivå håller jag det inte för otänkbart att Riksbanken ändrar räntebanan och tidigarelägger en första höjning ett par kvartal men man ska komma ihåg att det görs från låga nivåer", säger han.

Hack i kurvan

Men Claudia Wörmann, bostadsekonom på SBAB, säger att hon skulle bli förvånad om det inte kommer att synas ett hack i kurvan nästa gång mäklarstatistik presenteras för mars. Krigsoron, räntorna som kanske kommer att stiga snart och så ökade kostnader för energi och drivmedel kan påverka, tror hon.

– Det är en månads fördröjning. Man köper bostad för att det händer något i familjen, som att man får tillökning eller skiljer sig. Det tuffar på. Men talet om högre räntor och ökningen av priset på drivmedel påverkar, säger hon.

Hon tror att vi antingen får se en mer stillastående marknad, att aktiviteten går ned och att folk avvaktar med med bostadsköp.

– Men det kan också påverka priserna.

Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, ser också en stabilisering av priserna framöver. Det har funnits räntehöjningar i kalkylen snart, men nu kan de dröja.

– Dramatiken i Ukraina gör att centralbankerna, och den svenska Riksbanken, kan avvakta med att höja räntorna längre än de tänkt. De långa räntorna har gått ned lite nu.

Utbud och efterfrågan

Ändå, hon tror också att hushållen kan bli lite försiktigare framöver. Dessutom har det byggts mycket samtidigt som befolkningsökningen är relativt låg. Det gör att utbudet blir större och efterfrågan lite mindre än nu, tror hon.

– Priserna kan stabiliseras, men det blir nog ingen dramatik, säger Annika Winsth.

Cecilia Hermansson, docent vid Kungliga tekniska högskolan och forskare i fastigheter och finans, ser också att det kan komma en avmattning på bostadsmarknaden framöver på grund av kriget och de stigande energipriserna.

– Det är möjligt att hushållen inte har påverkats så mycket ännu. Men fortsätter utvecklingen som nu med oro och krig så kan det påverka, säger Cecilia Hermansson.

Villor och lägenheter

Claudia Wörmann ser att det finns en skillnad mellan villor och lägenheter som kan påverka utvecklingen framöver, nu när både elpriser och drivmedelspriser stiger så kraftigt. Det kan göra att villaköparna blir mer tveksamma.

– Bostadsrätter ligger ofta mer centralt, där man kanske inte behöver bil.

Det vi sett under pandemin, att folk gärna flyttar ut från städer och bosätter sig i hus längre bort från städer, är kanske inte lika självklart nu, tror hon.

– Det är svårbedömt, men nu när vi är ute ur pandemin och lever i större cirklar så kanske vi prioriterar ned bostaden, säger Claudia Wörmann.