– Nästkommande år kommer att bli tuffa och kommer att kräva mycket av finanspolitiken. Den får inte elda på inflationen samtidigt som den ska mildra effekterna för hushåll och företag. Det är en fin balansgång, säger Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson för Moderaterna.
Finansminister Mikael Damberg (S) uttrycker sig snarlikt.
– Vi går mot tuffare tider i Sverige just nu, säger han.
Viktigt att inte driva på inflation
Möjligheten för regeringen att gå in med nya stödpaket är begränsat i det läge som nu råder, enligt Damberg.
– Om man har så här hög inflation är det viktigt att finanspolitiken inte motverkar penningpolitiken. Det är inte rimligt att budgeten från regering och riksdag ska driva på inflationen ytterligare och urgröpa plånböckerna.
– Däremot är det rimligt att man riktar insatser till de grupper i samhället som har störst problem att hantera de här prisökningarna. Därför blir morgondagens votering om pensionsförslaget väldigt viktig.
Moderaternas Svantesson säger att hon hoppas det går att undvika stagflation, där inflationen håller sig kvar på ovanligt höga nivåer trots att tillväxten faller ned i lågkonjunktur.
– Men vi måste ändå se att det ligger i korten, varnar hon.
LO:s ordförande Susanna Gideonsson ser flera år av tillväxtproblem framför sig efter KI:s dystra prognos.
– Det blir nya förutsättningar när vi går in i avtalsrörelsen under senhösten och vi ska precisera våra krav, säger hon.
"En giftig cocktail"
Hon säger att facken noga kommer att följa utvecklingen framöver, utan att nu vilja säga vad det kommer att innebära i lönekrav.
– En hög inflation parat med en lågkonjunktur, det är en giftig cocktail in i en avtalsrörelse. Men, som sagt, vi vet inte vad som händer, vi är så styrda av mycket runt omkring oss. Jag vågar inte sia var vi landar framåt hösten, säger Gideonsson.
Den höga inflationen gör att de flesta löntagare får räkna med en rejält negativ reallöneutveckling i år, det vill säga lönepåslagen när inflationen tagit sitt.
En lågkonjunktur kan bli det första en ny regering får att hantera efter riksdagsvalet den 11 september. Strax därefter ska ett budgetförslag fram för 2023.
– Det blir väldigt viktigt att göra rätt prioriteringar, matchningen på arbetsmarknaden kan förbättras relativt snabbt, säger Kristdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Jakob Forssmed om hur han vill gå fram om KD ingår i en regering.
Ett sätt att stötta en del av hushållen vore, enligt KD, att ta bort det förstärkta amorteringskravet.
Vill halvera biståndsmålet
Hos Sverigedemokraterna pratar talespersonen Oscar Sjöstedt om behov av hård prioritering av statens utgifter. Det kan, enligt honom, inte bli tal om några skattehöjningar för att betala upprustningen av försvaret eller förstärkning av polisen. Sjöstedt skulle gärna hämta sisådär 25 miljarder från biståndet genom att halvera målet om att en procent av BNP ska gå till bistånd.
Centerpartiets Martin Ådahl säger det krävs en helt annan disciplin nu i den ekonomiska politiken.
– -Vi måste prioritera det som ger tillväxt, säger Ådahl och tillägger att det vore olyckligt om valrörelsen ska handla om utdelning av valfläsk.
Vänsterpartiets ekonomisk-politiske talesperson, Ali Esbati, säger att det är viktigt att ha koll på vad som sker på arbetsmarknaden och samtidigt stimulera ekonomin för att hålla emot lågkonjunkturen.
– -Vi bör fortsätta titta på möjligheten att stärka hushåll med små marginaler men också att jobba mer långsiktigt med de investeringsbehov som finns, säger han.