"Våra förhandlingar fortsätter i nästa vecka och det återstår att se om vi behöver ta till åtgärder för våra krav", skriver förbundsordföranden Tommy Wreeth i ett mejl till TT.

Han säger att löneökningen i industriavtalet, som blev klart på fredagen, på 4,1 procent för 2023 är "hyfsat", men att nästkommande års höjning på 3,3 procent är för låg.

Förbundet står utanför den fackliga samordningen och driver på egen hand krav på löneökningar på 5,5 procent i år.

"En fattigdomsspiral"

Wreeth kritiserar också att industriavtalet löper över två år i stället för ett och köper inte resonemanget om att högre ökningar kan leda till en inflationsspiral.

– Om man driver på för lite så driver man en fattigdomsspiral, säger han till Ekot i Sveriges Radio.

Transportföretagens vd Marcus Dahlsten säger i en skriftlig kommentar till TT att man räknar med "tuffa förhandlingar":

"Det blir hårt arbete för såväl oss som för våra motparter. Det kommer att bli tuffa förhandlingar, men det finns ett gemensamt intresse och ansvar för att stärka branschen för den lågkonjunktur som väntar. Målet är att vi går ur avtalsrörelsen med så bra förutsättningar som möjligt för våra medlemsföretag att bedriva sin verksamhet."

"En lämplig avvägning"

De fack och arbetsgivare som slöt industriavtalet uppgav på fredagen att man var nöjda med överenskommelsen.

– Det blev en lämplig avvägning av vad vi kunde acceptera och vad facken kunde acceptera, sade Tomas Undin, förhandlingschef på Teknikföretagen, till TT.

Båda parter pekade på inflationen som en betydande faktor i förhandlingarna.

– Vi är ganska tydliga med att vi inte vill jaga på inflationen kortsiktigt, för vi tror inte att våra medlemmar gynnas av det. Men det skapar ju också en tydlighet vad det finns för förväntansbild två år framåt, sade Martin Linder, förbundsordförande för Unionen.