Indexet, en temperaturmätare för industrikonjunkturen, landar på 40,6 i maj, jämfört med 45,5 i april. Det är den lägsta nivån på tre år, och den tionde månaden i rad som indexet backar.

Ett index under 50 antyder minskad aktivitet i sektorn.

– Nedgången förvånar i storlek och bredd. Vi ser det också i euroländerna, främst i Tyskland, vilket påverkar svensk industrikonjunktur i negativ riktning, säger ekonomen Jörgen Kennemar, som är ansvarig för analysen av inköpschefsindex på Swedbank.

Lägre producentpriser

Han poängterar att siffrorna är positiva ur ett inflationsperspektiv.

– Inte minst eftersom vi redan nu ser lägre priser i leverantörs- och producentledet. På sikt kan det leda till att inflationstrycket går ned ytterligare, säger Jörgen Kennemar och tillägger:

– Men ur tillväxtsynvinkel är det här oroväckande. Speciellt om det här också påverkar den robusta arbetsmarknaden, där arbetskraftsbristen är utbredd. Det är den andra sidan av myntet.

Svag krona oroar

Jörgen Kennemar lyfter även fram den svaga svenska kronan som ett bekymmer för industrin.

– Den är ett orosmoment som kan driva upp priserna, säger han.

Delindex för orderingång stod för det största negativa bidraget följt av sysselsättning, produktion och leveranstider. Lager gav ett positivt bidrag.

Företagen fortsätter också att skruva ned sina produktionsplaner. Index för produktionsplaner sjönk i maj till 47,8, vilket är den lägsta nivån sedan 2020.

Industrins inköpschefsindex i eurozonen stod för en blygsam uppgång i maj, till 44,8. I Tyskland steg siffran från 42,9 till 43,2 medan den i Frankrike backade från 46,1 till 45,7 i maj.