Under 2022 påbörjades nybyggnationen av cirka 54 850 lägenheter, visar SCB:s preliminära siffror. En minskning med 19 procent gentemot 2021 då 67 645 lägenheter började byggas. Siffrorna för 2022 är på ungefär samma nivå som 2020: 55 448.

Samtidigt konstaterar Boverket att förutsättningarna för bostadsbyggandet har försämrats snabbt sedan början av 2022.

Hushållens försvagade köpkraft och förväntningar på den egna ekonomin bidrar till situationen. I kombination med stigande räntor och energikostnader resulterar detta i fallande bostadspriser och värderingar.

– Det är inte längre lönsamt att bygga, säger Tor Borg, nationalekonom med bakgrund från bland annat SBAB och i dag analyschef på Citymark, till TT.

"Saknas ekonomiska resurser"

Han får medhåll från branschen. Där talas det nu om hur "Tobins q" – förhållandet mellan marknadsvärdet och produktionskostnaden, som måste vara över 1 för att kalkylen ska vara hållbar – har fallit till 0,76, rapporterar Svenska Dagbladet. Det nybyggda huset är därmed mindre värt än vad det kostar att producera.

– Minskat utbud utgör ena sidan av problemet. Hushållens realinkomster tar stryk av inflationen. Även om det finns ett tydligt behov av bostäder, så saknar många i dag ekonomiska resurser för att skapa en tillräckligt stor efterfrågan, säger Tor Borg.

Cecilia Hermansson, forskare i fastighetsekonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan och tidigare ledamot i Finanspolitiska rådet, lyfter fram ytterligare en orosfaktor.

– Svenska hushåll är väldigt räntekänsliga, säger hon.

– Och om vi inte bygger tillräckligt för dem som ska in på marknaden kommer stora problem att uppstå på sikt.

Högsta konkursnivån på tio år

Konkurserna i byggsektorn ökade med 49 procent i januari 2023 jämfört med samma månad förra året. Branschkonkurserna har inte legat på så höga nivåer på tio år, skriver branschsajten Byggindustrin.

Under sista kvartalet 2022 ökade antalet varsel – samtidigt som antalet lediga platser som registrerats av arbetsgivare inom byggindustrin avstannade, enligt Byggföretagens statistik. I sin senaste konjunkturprognos beräknar arbetsgivarorganisationen att investeringarna i bostäder, lokaler och anläggningar kommer krympa med nästan tio procent under 2023.

Men det är inte alla byggnadsprojekt som står stilla.

– Större infrastrukturprojekt, anläggningar, samhällsfastigheter, kontor och offentliga lokaler som sjukhus, rör sig fortfarande framåt stabilt, säger Johan Lindholm, fackförbundet Byggnads ordförande.

– Det finns så klart regionala skillnader. I norra Sverige byggs det så det knakar. Där är det snarare problem med rekrytering.

Fackets största oro för tillfället är vad Johan Lindholm beskriver som en osund konkurrens och element av kriminalitet inom branschen.

– Fuskarna får inte bli lågkonjunkturens vinnare. Vi har inte råd med bovar och banditer som utnyttjar människor och slår undan benen på seriösa företag, säger han.

Osäkerheten behöver avta

Lågkonjunktur innebär vanligtvis billigare material och arbetskraft. Men sådana tecken syns inte på horisonten, enligt Cecilia Hermansson.

– Köpare behöver få signaler om att räntan inte kommer höjas mer och att inflationen dämpas. Osäkerheten kan då avta. Men där befinner vi oss inte nu. Jag tror att det kan bli bättre till sommaren, givet att inflationen går ned utifrån Riksbankens förväntningar.

T radition att stödja producenterna

Ett kortsiktigt alternativ för att försöka hantera problematiken är statligt stöd, anser Tor Borg.

– Om det sedan ska fokusera på produktionen eller efterfrågan är en smaksak. Personligen tycker jag att om man ska stimulera så ska det gälla efterfrågan. Samtidigt har vi i Sverige en lång tradition av att stödja producenterna, säger han.

Långsiktiga förslag på åtgärder att vidta saknas inte heller, bedömer Tor Borg.

– Otaliga utredningar har undersökt detta. Det handlar bland annat om att underlätta i krångliga byggnadsprocesser och bygglov som tar för lång tid att bevilja.

Cecilia Hermansson betonar å andra sidan att det är nödvändigt att byggsektorn ökar sin effektiviseringsförmåga för att möta ökade kostnader.

– Det gäller även i anslutning till den gröna omställningen, och för det behöver man hitta rätt kompetens.