Vikande efterfrågan, snabbt stigande konsumentpriser och räntehöjningar slår hårt mot svensk tillväxt. Sverige tillhör med alla räntekänsliga hushåll de länder som har det tuffast just nu.

Men vi kanske trots allt klarar smällen utan recession. SEB-ekonomen Marcus Widén har inte satt ned foten ännu, då de snabba månadssiffrorna från SCB spretar och dessutom kan revideras.

"Det hänger lite och väger"

Tekniskt definieras recession som två kvartal i rad med krympande BNP och under fjärde kvartalet i fjol blev det minus 0,9 procent.

SEB:s prognos är sedan tidigare att det blir minus 0,6 procent för årets första kvartal, medan Riksbankens prognos är på minus 0,2 procent.

– Vi har nu satt tydlig uppåtrisk för båda de prognoserna och är det uppåtrisk på Riksbankens prognos är det väl snarare nolltillväxt eller positivt i andra kvartalet. Det hänger lite och väger, säger Widén.

Han noterar dock att ekonomiska indikatorer – som inköpschefsindex och barometrar från Konjunkturinstitutet (KI) – är svaga. Samtidigt kommer signaler från företagen – både i Sverige och stora ekonomier som Tyskland – om att företagen nu producerar mycket för att bygga upp lager.

– Orderingången för industrin är sämre än vad produktionen är. Det är en indikation på att de faktiskt producerar en del för lager, säger Widén.

Detta gör att BNP inte faller lika mycket som orderingången.

Smetar ut nedgången

Men enligt Widén innebär detta i sin tur att man drar ned produktionsbehovet längre fram – man skjuter helt enkelt upp eller smetar ut den ekonomiska nedgången över en längre period.

Widén är kritisk mot den tekniska definitionen av recession, som två kvartal i rad med krympande BNP.

– Det känns lite som en aktiemarknadsdefinition, säger han.

Han pekar bland annat på USA, där det är experter på National Bureau of Economic Research (NBER) som i efterhand deklarerar att det har rått recession under en period.

– De tittar på BNP, men också på arbetsmarknaden och den breda ekonomin, säger Widén.

Och tittar man på arbetsmarknaden är det i dag väldigt lite som pekar mot att det blir någon dramatisk ökning av arbetslösheten.

Ökat antal konkurser

Konkurser och kreditförluster är andra indikatorer förknippade med ekonomisk motvind. Enligt Widén kommer det oftast först en BNP-nedgång, som följs av effekter på företag och arbetsmarknad.

Han tycker dock att det ökade antalet konkurser på senare tid – särskilt inom bygg- och restaurangsektorn – snarare är en effekt av att många företag som egentligen borde ha slagits ut under pandemin fick "konstgjord andning" och nu inte klarar sig utan nya stödåtgärder.

– Sedan har man också ett stort antal företag som har fått konstgjord andning under 15 års tid, med det låga ränteläget. Så att det blir många konkurser nu är inte konstigt, säger Widén.

KI räknar med att svensk BNP minskar med 0,6 procent i år, följt av en återhämtning på 1,3 procent 2024. Så kallad lågkonjunktur – med outnyttjade resurser i ekonomin – tror de dock kommer att råda till 2026.