Beslutet att höja larmnivån motiveras av den senaste tidens strypta leveranser av naturgas från Ryssland, som Robert Habeck varnar för kan få långtgående konsekvenser.

– Som en Lehman-effekt i energisystemet, säger han, för att hitta en jämförbar situation.

Konkret innebär det andra steget i det tyska larmsystemet ett ökat inslag av kontroller av gasflödena i den tyska ekonomin. Det öppnar även för att reservaggregat som går på kol tas i bruk för att säkra tillgången till energi, enligt landets näringsdepartement.

"I en gaskris"

Det kan även bana väg för lagändringar som gör att energibolagen kan skjuta över en större del av sina kostnader på hushåll och företag.

– Det kommer att bli en skakig väg som vi måste färdas som land. Även om det inte märks ännu så befinner vi oss i en gaskris, säger Robert Habeck.

Priset på naturgas på råvarumarknaden i Amsterdam lyfter med 6 procent till nästan 135 euro per megawattimme efter beskedet. Prisnivån har därmed lyft med över 50 procent sedan den statskontrollerade ryska gasjätten Gazprom tidigare i juni började dra ned på flödena av gas i gasledningen Nord Stream – som går mellan Ryssland och Tyskland – med omkring 60 procent.

Lager på 58 procent

Tyskland får omkring en tredjedel av sin gaskonsumtion från Ryssland och höjde larmnivån till nivå tre redan i slutet av mars, när Putinregeringen började kräva att få betalt i rubel för ryska gasleveranser.

Skulle larmnivån höjas till högsta nivå skulle det innebära ransonering, det vill säga att staten tar kontrollen över vilka som får använda den naturgas som finns tillgänglig.

De strypta ryska gasleveranserna kommer samtidigt som Tyskland försöker fylla på sina lager av naturgas, som just nu beräknas vara fyllda till 58 procent. För att säkra gasbehovet i vinter beräknas lagernivån behöva fyllas till 90 procent i november.