De senaste tio åren har antalet unga, 18–29 år, månadsavlönande i kommuner och regioner ökat med över 50 procent. Bland samtliga månadsavlönade är ökningen 13–14 procent, visar siffror från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Därmed har andelen unga ökat betydligt inom välfärdsyrkena.

– Det är ett trendbrott och väldigt glädjande. Det är positivt att vi når den här gruppen, säger Bodil Umegård, sektionschef vid arbetsgivarpolitiska avdelningen på SKR.

"Förvånande"

Och det är de unga männen som tar det tydligaste språnget, speciellt de med invandrarbakgrund (utrikes född eller inrikes född med båda föräldrarna utrikes födda).

Allra främst märks det inom traditionellt typiska kvinnoyrken inom vården. Bland unga vårdbiträden med månadslön har fyra av tio (41 procent) en utländsk bakgrund, varav majoriteten är män.

– Att andelen män är så hög förvånar mig, positivt, med tanke på att det så kraftigt varit kvinnodominerade yrken så länge, säger Bodil Umegård.

Enligt henne har man dock sett att andelen män som söker omvårdnadsprogrammet ökat vissa år så det är inte helt överraskande.

Positivare syn

Att locka de unga till välfärdsyrkena är en förutsättning för att klara arbetskraftsbehovet när de äldre blir allt fler.

SKR har också via en webbenkät, ihop med Ungdomsbarometern, frågat 1 500 unga i åldrarna 18-29 år hur de ser på att jobba i kommunsektorn. Svaren visar tydligt att det finns en positivare syn på välfärdsyrkena nu än för ett antal år sedan. Men precis som i många andra undersökningar lyfter den unga arbetskraften upp ekonomin som en allt viktigare fråga när de väljer jobb. Männen lyfter lönen som den allra viktigaste, och kommunsektorn är knappast löneledande på arbetsmarknaden.

Det finns även andra aspekter på ekonomi än lön. Övriga arbetsvillkor kan också vara viktiga, enligt Bodil Umegård.