Unionens ekonomer räknar med en tillväxt på 3,2 procent i år och 2,1 procent 2023.

"Eftersom inflationen börjar falla tillbaka kommer Riksbanken kunna avsluta räntehöjningscykeln under första delen av 2023. De stigande räntorna tillsammans med den höga inflationen dämpar den ekonomiska aktiviteten mot slutet av 2022 och in i 2023", skriver de i en färsk konjunkturrapport med rubriken "Svensk ekonomi står pall".

Fyra faktorer

Lundahl pekar på fyra faktorer som talar för sin positiva syn på utvecklingen, jämfört med många andra bedömare.

"Vi klarade coronakrisen bättre än de flesta andra länder och svenska företag har tagit globala marknadsandelar. Vi har också färre hushåll med svag ekonomi jämfört med länder med större inkomstspridning. Dessutom finns gott om statsfinansiella muskler att stötta hushållen vid behov", skriver hon.

Hon ser även en styrka i ett relativt litet svenskt beroende av rysk energi och ryska insatsvaror.

"Det ger oss mindre press uppåt på elpriserna, till nytta för hushåll och företag", skriver hon.

Kommer ta marknadsandelar

Dessutom pekar hon på hur svensk industri går oväntat bra.

"Vi bedömer att svensk export kommer fortsätta ta marknadsandelar. Vi exporterar mycket investeringsvaror och efterfrågan gynnas av uppdämda behov och klimatomställning. Delar av industrin gynnas av rådande läge, exempelvis stålindustrin och skogs- och träindustrin".

Slutligen lyfter hon upp den svenska modellen som en styrka.

"Sverige har en stabil lönebildning med lägre risk för pris- och lönespiral än många andra länder. Vår lönebildningsmodell är förankrad i inflationsmålet, vilket lägger grunden för en stabil löneutveckling i oroliga tider. Riksbanken har också tydligt visat att de håller fokus på inflationsmålet".