Handelsdagen var förkortad och Moskvabörsen stängde redan vid klockan 12 svensk tid. Moex-index hade då gått upp med 4,4 procent, medan RTS-index – där aktierna prissätts i dollar – tappade 9 procent.
– Det vi ser nu är att indexet stiger och det är främst på grund av att myndigheterna är inne och stödköper, säger Per Hammarlund, Rysslandsexpert på SEB och fortsätter:
– Det här är ett första steg för att normalisera marknaden och få till någon form av funktionerande marknad. Det är ett litet steg än så länge, det återstår att se hur de ska lösa det på längre sikt.
Kraftiga lyft för olja och gas
Bland de enskilda aktierna som får handlas i den starkt begränsade handeln är det kraftiga lyft för olje- och gasaktier som Lukoil, Rosneft och Gazprom – upp med 10-15 procent.
Bland förlorarna finns sanktionsdrabbade bolag som flygbolaget Aeroflot, ned 18 procent, och storbanken VTB Bank, ned 6 procent. Transneft, en bjässe inom oljeledningar i Ryssland, faller också 6 procent.
– De inhemskt fokuserade aktierna, som Aeroflot, ser ut att falla medan de aktier som fokuserar på export, framförallt energiexport, ser ut att stiga, säger han.
Ett skäl till det kan vara att energibolagen passar på och själva återköper egna aktier på marknaden.
– De har haft möjlighet att samla på sig lite pengar under den här tiden i takt med att de inte kunnat göra några investeringar, men fortfarande haft exportintäkter, säger Per Hammarlund.
Utländska investerare får inte sälja
Handeln präglas av stora begränsningar. Utländska investerare får inte sälja sina aktier och centralbanken i Moskva har infört ett förbud mot så kallad blankning, där investerare satsar på kursfall med hjälp av lånade aktier.
Dessutom har Rysslands finansdepartement laddat upp för stödköp för upp till 10 miljarder dollar.
När ryska styrkor inledde invasionskriget i Ukraina den 24 februari rasade Moskvabörsen med 45 procent. Den återhämtade sig något dagen därpå, men har sedan dess varit stängd fram till torsdagens partiella öppning.
Kan dela upp börsen
På marknaden spekuleras det i att Moskvabörsen för att hantera det stora säljtrycket bland utländska investerare – som än så länge är inlåsta i sina positioner – kommer att dela upp börsen i två separata delar: en för inhemska investerare och en för utländska.
– Just nu ser det som det mest troliga lösningen. Då kan de på ett lättare och mer hanterbart sätt styra kurserna inhemskt. Om utländska investerare dominerar marknaden blir det svårare att ge stöd åt priserna, säger Hammarlund.
Hammarlund kan tänka sig att Ryssland i ett sådant läge kan besluta om särskilda restriktioner som stoppar handel för utländska investerare från vad som av president Vladimir Putin ses som fientligt sinnade länder.
Det är samtidigt inte otänkbart att det kommer att riktas nya västliga sanktioner mot Ryssland som påverkar möjligheten att göra finansiella affärer på Moskvabörsen.