Bönderna skördade 29 procent mindre spannmål i år. Först var det svår torka på försommaren då säden skulle börja växa. Sedan kom regnet och dränkte de små strån som kommit upp.

Enligt LRF:s beräkningar innebär en totalskörd på 4,2 miljoner ton en skördeförlust på ungefär sju miljarder kronor för branschen som helhet, jämfört med genomsnittet de senaste fem åren.

Förlust i kvalitet

Fredrik Andersson, förbundsstyrelseledamot i LRF, pekar på att det inte bara handlar om en förlust i volym.

– Det som betyder mer pengar ett sådant här år är kvalitetsförlusterna, där till exempel kvarnvete får säljas som fodervete eller stärkelsevete till lägre pris.

För en typisk gård med en areal på 100 hektar innebär det en skördeförlust på drygt 700 000 kronor. I de områden där lantbrukarna drabbats hårdast finns det de som förlorat hälften av sina intäkter. Det tar tid att återhämta sig.

– Det finns en stor oro. Bland dem som drabbades hårt av torkan 2018 finns det nog de som nätt och jämt återhämtat sig – och så kommer det här, säger Fredrik Andersson.

Lantbrukets spelregler

Normalt sett har Sverige ett överskott på spannmål, vilket också gynnar konsumenterna. En dåligt år som det här kommer kvarnarna att behöva importera, vilket driver upp priserna på spannmålsprodukter.

Fredrik Andersson betonar att det ingår det i lantbrukets spelregler att vädret varierar från år till år, men att årets skörd är bevis för att man måste börja ta klimatförändringarna på allvar.

– De här väldigt extrema händelserna, som kommer att komma allt oftare i klimatförändringarnas spår, det är det något annat.

– Det är en samhällsförändring som måste till, för det här gäller inte bara oss i jord- och skogsbruk. Samma vatten som blir översvämning hos oss är samma vatten som blir översvämning i källaren hos vem som helst.