Nya siffror från branschorganisationen visar att trenden håller i sig. De nya projekten är för få.

– Den utbyggnadstakt vi skulle behöva ha, den går inte att hålla med nuvarande takt i tillståndsgivningen, säger Tomas Hallberg, ansvarig för tillståndsfrågor på Svensk Vindenergi.

Den takt han pratar om är den om behovet av fördubblad elproduktion i Sverige om cirka 20 år, som bedömare menar behövs för att ställa om och elektrifiera samhället i större utsträckning.

Korta prognosen håller

För närvarande byggs det dock för fullt, baserade på gamla investeringsbeslut och tillstånd. Prognosen om att nå en årlig elproduktion med vindens hjälp på 50 terawattimmar, ungefär lika mycket som kärnkraften tillverkar, fram till 2024 håller fortfarande.

– Men runt 2026-2027 ser det ut att mattas av, säger Hallberg.

Tillståndsgivningen i miljöprövningen som sådan är ganska oförändrad. Ungefär 50 procent får tillstånd. Skillnaden är att det tar mycket längre tid. Däremot blir det allt fler nej från kommunerna i ett tidigare skede innan de ens kommer till tillståndsprövning hos länsstyrelser och domstolar, enligt Hallberg.

Inget hot

Möjligtvis skulle den politiska debatten i valet om att satsa på mer kärnkraft dessutom ha fått vindkraftsinvesterare att bli mer försiktiga. Men så är det inte, enligt Tomas Hallberg.

– Nej, inte när det gäller landbaserad vindkraft. Den byggs utan stöd och byggs efter den förväntade efterfrågan på el, säger han.

Inte heller de som vill satsa på havsbaserade vindsnurror räds mer kärnkraft, enligt honom.

– Kärnkraften är inget hot, säger Hallberg.

Tvärtom lär den bidra till att lyfta elpriset eftersom kärnkraft har dyrare produktionskostnad än vindkraft, resonerar han.

Då är det kommunala vetot värre. Förslaget att mjuka upp det, stoppades i riksdagen av den politiska högersidan som nu vunnit valet. En ny utredning tillsattes som också skulle ta in frågan om ekonomiska incitament för kommuner och andra intressenter som släpper fram vindkraftprojekt.