Totalt har bitcoin rusat 80 procent sedan årsskiftet. Ett värde på över 30 000 dollar innebär en rejäl prisåterhämtning även om det är långt ifrån toppen i november 2021 då en bitcoin kostade närmare 70 000 dollar.

Som lägst, i december, var priset runt 16 000 dollar och många kritiker dömde ut den som värdelös.

Chefen för USA:s centralbank Jerome Powell och Europeiska centralbankschefen Christine Lagarde har varnat för riskerna. Lagarde vill se reglering på global nivå. Powell sade nyligen att långivare måste vidta försiktighet när de hanterar krypto, men tillade att den amerikanska centralbanken inte vill förhindra innovation.

Väntad skepsis

Riksbankschef Erik Thedéen har också vädrat kritik i sin tidigare roll som generaldirektör för Finansinspektionen och pekade på att metoden "proof of work", som används för att bryta nya kryptovalutor, är ett hot mot klimatomställningen.

Att centralbanker uttrycker skepsis är dock föga förvånande, enligt Johan Javeus, chefsstrateg på SEB.

– Bitcoin grundades efter finanskrisen som ett alternativ till det traditionella finansiella systemet. De problem som drabbat banker i USA och Europa under våren ses säkert av vissa kryptoentusiaster som ytterligare ett bevis för att det gamla inte fungerar, säger han.

– Men andra typer av risker som har att göra med konjunkturen och högre räntor drabbar även krypto.

Allmänt accepterade

Kryptovalutor har gått från att vara ett perifert fenomen som bara berörde några få till att gradvis intressera allt fler investerare, berättar Johan Javeus.

– Det kommer att ta tid innan kryptoinvesteringar blir mer allmänt accepterade även om mycket redan har förändrats i den riktningen under de snart 15 år som bitcoin har funnits, säger han.

Han betonar samtidigt riskerna som är förenade med krypto.

– Det är en riskfylld tillgång, i bemärkelsen att priset kan röra sig mycket upp och ned. Men prisförändringar i bitcoin och andra kryptovalutor går ofta åt samma håll som för andra riskfyllda tillgångar, som aktier.