Kinberg Batra fick 2020 regeringsuppdraget att utreda statens roll på betalningsmarknaden. Nu har betänkandet överlämnats till finansdepartementet.

Staten måste spela en större roll inom området och bör införa en statlig e-legitimation. Utredningen bedömer däremot inte att behovet är tillräckligt stort för Riksbanken att ge ut digitala centralbankspengar, e-kronor, och att det återstår frågor om stabilitet.

– Vi har högt förtroende för våra digitala betalningar, en krona är värd en krona, och vi har insättningsgaranti om det händer banken något liksom att bankerna står under tillsyn och rigorösa regelverk.

Riksbanken: angeläget med e-krona

Vice riksbankschef Aino Bunge framhåller å andra sidan att arbetet med e-krona är mer angeläget än vad utredningen ger uttryck för.

"Arbetet med digitala centralbankspengar har accelererat kraftigt de senaste åren, som exempel pågår nu ett intensivt arbete hos ECB kring en eventuell digital euro. Vi själva har nyligen avslutat ett projekt där vi tittat på om digitala centralbankspengar kan förbättra gränsöverskridande betalningar som ofta är både dyra och krångliga", säger hon i ett uttalande.

En miljon saknar full digital tillgång

Kinberg Batra understryker att för många människor står utanför det digitala betalsystemet och att fler måste få tillgång till det.

– Privata banker äger centrala delar i systemet och staten måste kliva fram mer, säger Kinberg Batra.

I dagsläget är 99 av 100 kronor som cirkulerar i samhället digitala. Men omkring en miljon vuxna i Sverige saknar full tillgång till detta då de inte har mobil- eller internetbank.

Kinberg Batra konstaterar att Sverige fortfarande behöver kontanter, i synnerhet med beredskapen i åtanke. Utredningen föreslår till exempel en skyldighet för apotek att ta emot kontanter för receptbelagda läkemedel och motsvarande lagstiftning för andra livsnödvändiga varor.