Även kostnaden för vabbandet steg, till drygt 8,7 miljarder kronor.

"Vabbandet i Sverige har ökat under många år men under pandemiåren blev det en extra stor ökning. Även 2022 ser vi en liten ökning jämfört med föregående år", säger Charlotte Limé, analytiker på myndigheten i ett pressmeddelande.

Antalet barn som det vabbades för var runt 903 000, vilket kan jämföras med 2021 då siffran var drygt 840 000.

"Under 2022 har det vabbats för fler barn, lite kortare period per gång men då i stället fler gånger än tidigare år", säger Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan.

Beteendeförändring

Enligt Löfgren tycks en beteendeförändring kring vabbandet ha skett efter pandemin, som bland annat innebär att det "inte längre är okej att skicka snoriga barn till förskolan".

Den största procentuella skillnaden mellan utbetalat belopp 2021 och 2022 hittas i Gotlands län. Där uppgick kostnaden 2022 till runt 52 miljoner kronor, en ökning med 14 procent jämfört med året före.

Ökning i norr

Utöver Gotland är det Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län som visar den största ökningen i utbetalning. Jämfört med storstadsregionerna ligger dock kostnaderna på låga nivåer, beroende på befolkningsstorlek. Antalet barn som det vabbats för är högst i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län.

Ersättning för vård av barn kan betalas ut till personer som avstår från jobb för att vårda sjukt barn. Till exempel en bekant eller släkting kan vabba om den ordinarie vårdaren är sjuk.

De första sju dagarna krävs inget sjukintyg för att vabba.