Den skyhöga inflationen för in Sverige i en lågkonjunktur, meddelade Konjunkturinstitutet i sin prognos i veckan, och regeringen skrev ner tillväxtprognosen för detta år och nästa. I USA chockhöjer centralbanken räntan och ekonomer varnar för en förhöjd risk för recession.
Men vad betyder det? Hur orolig bör man vara? TT låter experterna förklara de ekonomiska larmen.
Recession eller lågkonjunktur
Recession och lågkonjunktur är näst intill synonymer, säger Erik Öberg, forskare i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Det är teknikaliteter som kan skilja begreppen åt.
– Men det man alltid menar med recession är att tempot i den ekonomiska aktiviteten ligger under normal nivå, säger han.
Sen tillkommer en hel drös faktorer som vi förknippar recession med.
– Typiskt sett förknippas det med lägre sysselsättning och högre arbetslöshet, lägre investeringar och lägre kapacitetsutnyttjande.
Dubbeleffekt på inflationen
Den ekonomiska situation vi nu befinner oss i kan förklaras av två makroekonomiska fenomen, säger Öberg: en positiv efterfrågechock och en negativ utbudschock, båda är inflationsstyrande.
– Det ena är kriget i Ukraina och de åtstramningar i handeln och energiutbudet som blivit en följd av det, säger han och fortsätter:
– Men samtidigt finns, sedan vi kom ur pandemin, många tecken på en efterfrågedriven positiv motor för den ekonomiska utvecklingen.
Det finns inget enkelt svar på hur stor risken är att Sverige hamnar i en recession, uppger Nordeas chefsekonom Annika Winsth. Mycket hänger på hur centralbankerna agerar. Dubbleras räntan till årsskiftet och stannar där går vi in i en mild och önskvärd avmattning, säger hon.
– Behöver Riksbanken fortsätta att höja även nästa år ökar risken framförallt för en lågkonjunktur, men även risken för en djupare sättning med risk för recession.
Tidigare kriser
Den efterfrågedrivna recessionen som utmynnade i Finanskrisen 2008 kan man dra lärdom av, menar Öberg. Nu har dock den ökade efterfrågan, till skillnad från då, en positiv effekt på ekonomin, förklarar Öberg som även ser likheter med oljekrisen på 1970-talet.
– Då hade vi en åtstrypning i oljetillgången runt om i världen som drog upp priset på olja och energi jättemycket. Det liknar det vi upplevt i samband med invasionen av Ukraina väldigt mycket.
Men som mycket annat är även en framtida kris svår att sia om, säger han.
– Det man kan ha i åtanke är att centralbankerna inte har som ambition att skapa en djup och långvarig recession utan de kommer förhoppningsvis att strama åt ekonomin så lite som det behövs.
Annika Winsth håller också med om att en krisprognos är svår att göra.
– För svensk del är det bostadsmarknaden som utgör den största risken och som är den sköra tråden. Vi har högt skuldsatta hushåll som därmed är mycket räntekänsliga, säger hon och fortsätter:
– Men det är viktigt att påminna sig om att vi har ett starkt utgångsläge. Hushållen har ovanligt bra förutsättningar att kunna hantera det här med tanke på att vi har så goda år i ryggen.