Efter 16 år vid makten är det definitivt slut för Angela Merkel och det ska nu avgöras hur Tyskland ska styras framöver. Men har den tyska valutgången någon betydelse för svensk ekonomi och svenska företag?
– Både ja och nej, säger Daniel Bergvall, ekonom på SEB med fokus på bland annat eurozonen och utvecklar:
– Politik är väldigt intressant och ekonomer är väldigt intresserade av politiska förändringar, ett regeringsskifte brukar dock inte betyda en radikal förändring utan det brukar vara ett långsamt regimskifte.
Sveriges största exportpartner
Samtidigt: Mer än 1 500 svenska företag och dotterföretag finns på den tyska marknaden och över 1 000 tyska företag har etableringar i Sverige, enligt Business Sweden.
– Tysk ekonomi är en stor del av europeisk ekonomi och vår största exportpartner, det viktiga för Sverige är dock hur den tyska ekonomin utvecklas, säger Daniel Bergvall.
En av huvudfrågorna under den tyska valrörelsen har just varit ekonomin och återstarten efter pandemin. Precis som i många andra länder kämpar man i Tyskland med ett extremt högt inflationstryck, i augusti låg den på 3,9 procent, det högsta sedan 2008.
Landet har också ytterligare en utmaning, påpekar Daniel Bergvall:
– Vi kan se att den tyska ekonomin inte drabbades riktigt lika hårt som Sydeuropa under våren 2020. Tyskland är dock relativt industribetonat jämfört med andra länder och vi är nu i ett läge efter pandemin med halvledarproblematik och transportproblem. För Tyskland blir det här ett problem.
Lovar lägre skatter
Medan Kristdemokraterna (CDU/CSU) utlovar lägre skatter för låg- och medelinkomsttagare vill man också se en reducerad skatt på företagsvinster, ner till 25 procent från nuvarande 30 procent.
SPD och De gröna vill i sin tur se höjda inkomstskatter för höginkomsttagare liksom att återinföra en förmögenhetsskatt. De gröna trycker dessutom på för en digitalskatt som i första hand skulle omfatta amerikanska företagsjättar som Amazon.
– Utgången av valet är väldigt osäkert och en regeringskoalition ledd av SPD skulle ha en helt annan skattepolitik jämfört med en CDU-ledd koalition, säger Volker Wieland, ekonomisk rådgivare, till tidningen Politico.
En sak enar dock de båda blocken, nämligen utökade satsningar på bland annat infrastruktur för att få ytterligare fart på tysk ekonomi.
– I Tyskland finns lite mer kapacitet finanspolitiskt, man har en lägre skuldsättning än många andra länder i euroområdet och det finns mer manöverområde att stötta ekonomin och kickstarta utvecklingen, påpekar Daniel Bergvall.
Oavsett vem som till slut kan utropa sig som vinnare på valnatten lär det dock inte bli några dramatiska marknadsreaktioner när Frankfurtbörsen öppnar för handel på måndag, spår Daniel Bergvall.
– Man bör inte se så stora finansiella reaktioner. Efter första valet tog det rekordlång tid att bilda regering, det kan inte bli så mycket värre den här gången. Tyskland är ett land där det brukar ordna sig när det gäller regeringsbildningen, så man ska inte överdriva vilka marknadseffekter det blir.
Land | Värde januari-juni 2021 | Andel i procent |
Tyskland | 136 411 | 17,9 |
Norge | 80 542 | 10,5 |
Nederländerna | 77 714 | 10,2 |
Danmark | 52 364 | 6,9 |
Kina | 38 422 | 5,0 |
Land | Värde jan-juni, 2021 | Andel i procent |
Tyskland | 83 665 | 10,6 |
Norge | 83 346 | 10,5 |
USA | 68 858 | 8,7 |
Danmark | 60 110 | 7,6 |
Finland | 54 572 | 7,6 |