Den amerikanska styrräntan höjs återigen med 75 punkter eller 0,75 procentenheter. Det kallas trippelhöjning då räntejusteringarna normalt görs med 25 punkter i taget och lyfter räntan till 3,75–4,00 procent.

I ett uttalande efter onsdagens möte indikerade Fed att ökningen framåt möjligtvis kan komma att minskas, där det heter att Fed "kommer att beakta den kumulativa åtstramningen av penningpolitiken, den eftersläpning med vilken penningpolitiken påverkar den ekonomiska aktiviteten och inflation, samt ekonomiska och finansiella utvecklingar".

En sådan formulering har inte funnits efter tidigare möten och kan indikera att man siktar på att sakta ned tempot i höjningarna, enligt CNBC.

Inga klara besked

Fed-chefen Jerome Powell fick på onsdagens presskonferens frågan om hur man ser på framtida höjningar, men gav inget klart besked. Han framhöll i stället att den viktiga frågan är hur mycket räntan ska höjas och hur länge man ska behålla en restriktiv penningpolitik.

– Men vid något tillfälle kommer det bli lämpligt att sakta ned takten på höjningarna. Den tiden kommer, den kan komma så snart som nästa möte eller mötet efter det. Inget beslut har fattats, säger Powell.

Marknaden reagerade inledningsvis positivt men backade kraftigt efter Powells presskonferens. De tre ledande indexen på Wall Street låg vid 20.30-tiden på mellan minus 1 och minus 2,6 procent.

Spridningseffekterna på världsekonomin från Feds penningpolitik är tydlig. Det syns inte minst på dollarn, som nyligen slagit historiska rekord mot en rad valutor – bland annat den svenska kronan.

– Snabba amerikanska räntehöjningar och en stark dollar skapar ju ett inflationstryck för andra länder. Det tvingar andra länder att hänga med om man inte vill importera inflation, säger Elisabet Kopelman, USA-ekonom på storbanken SEB.

En våt filt över riskaptiten

En annan påverkan är via marknadsräntorna, som pressas upp av den amerikanska tioårsräntan. Räntan på USA:s tioåriga statsobligation har under året hittills lyft från 1,51 till 3,95 procent – med en topp på 4,23 procent i slutet av oktober.

För att hitta högre amerikanska marknadsräntor får man backa till finanskrisens dagar.

Marknadsräntan lägger en våt filt över riskaptiten på börser runt om i världen – Stockholmsbörsen är inget undantag med ett kursfall på 26 procent sedan årsskiftet.

Dessutom innebär åtstramningarna i USA en kalldusch för amerikansk ekonomi, som riskerar att gå in i en recession.

– Det påverkar utvecklingen i global ekonomi och det är naturligtvis viktigt för Sverige, som är en liten och exportberoende ekonomi, säger Kopelman.

Feds agerande påverkar även boräntorna för svenska hushåll, säger hon.

– Vad Fed gör sätter ramarna för hushållens finanser i hela världen.

Ser ut att krävas mer

Hur stor nästa höjning blir återstår alltså att se, även efter Powells presskonferens. På marknaden ligger snittprognosen på ytterligare 50 punkter upp och fortsatta höjningar till en topp någonstans strax under 5 procent våren 2023.

Kopelman räknar med en topp på 4,50–4,75 procent i mars och att Fed om något år kan ha vänt och vara på väg att sänka räntan till omkring 4 procent vid årsskiftet 2023–2024.

I USA är effekten av den historiska åtstramning som pågår redan tydlig, inte minst på bostadsmarknaden. Försäljningen och nybyggandet har tvärstannat och bostadspriserna faller hårt – en trend som väntas fortsätta ett tag till.

Högsta boräntorna på 20 år

Orsaken är att bolåneräntorna lyft till drygt 7 procent, enligt statistik sammanställd av Feds regionala kontor i St Louis. Det är de högsta nivåerna på drygt 20 år, det vill säga högre än under förspelet till finanskrisen 2008.

– Den stora skillnaden jämfört med bolånekraschen är att hushållen i USA till övervägande delen nu har bundna. Så det här påverkar de som kommer in på marknaden, men inte de som sitter på lån, säger Kopelman.

Det som sänkte storbanker som Lehman Brothers 2008 var effekterna av den våg av kreditförluster som följde på att många finansiellt svaga hushåll tagit rabatterade bolån – så kallade subprime-lån – som de inte kunde betala när rabatter togs bort.

– Den problematiken har vi inte nu, säger Kopelman.

Dessutom är både skuldsättning och räntekostnader i förhållande till de amerikanska hushållens disponibla inkomster betydligt lägre nu än inför kraschen, påpekar hon.