Världen blöder pengar flera år efter El Niño

Det blir varmare och både torrare och blötare med El Niño med i leken. För världsekonomin handlar det om ett bakslag på tiotusentals miljarder kronor flera år efter det att väderfenomenet klingat av, enligt en ny studie.

Roodymanche Lomane planterar potatis i sitt grönsaksland i Oriani i Haiti. En kraftig El Niño kan innebära torka i Karibiska havet och delar av Sydamerika. Arkivbild.

Roodymanche Lomane planterar potatis i sitt grönsaksland i Oriani i Haiti. En kraftig El Niño kan innebära torka i Karibiska havet och delar av Sydamerika. Arkivbild.

Foto: Dieu Nalio Chery/AP/TT

Ekonomi2023-05-19 06:00

El Niño lurar vid horisonten. Flera prognoser pekar på att det mäktiga väderfenomenet – som återkommer med ojämna mellanrum och förknippas med ökad värme, torka eller nederbörd i delar av världen – sannolikt kommer att göra entré senare i år.

Och det kan bli en dyr historia.

El Niño-effekter som exempelvis förlorade skördar, förödande översvämningar och minskade fiskbestånd innebär tiotusentals miljarder kronor i förlorade inkomster, enligt en studie som har publicerats i tidskriften Science. De ekonomiska konsekvenserna är dessutom kännbara flera år efter det att väderfenomenet har klingat av, menar forskarna från det amerikanska universitetet Dartmouth College.

Över tid

Tidigare studier har bland annat konstaterat att El Niño innebär minskad ekonomisk tillväxt och fluktuationer i råvarupriset i närtid medan de eventuella effekterna över tid varit mer outforskade. Det fick Dartmouth-forskarna att titta närmare på tillståndet i den globala ekonomin decennierna efter det att El Niño slog till 1982–1983 och 1997–1998.

Resultatet av studien pekar på en avmattad ekonomisk tillväxt mer än fem år efter de respektive episoderna av väderfenomenet. Det kostade världsekonomin 4,1 biljoner dollar (42 600 miljarder kronor) respektive 5,7 biljoner dollar (59 300 miljarder kronor), enligt forskarnas sätt att räkna, varav redan fattiga tropiska länder drabbades värst.

USA:s bruttonationalprodukt (BNP) var omkring 3 procent lägre 1988 och 2003 än vad den skulle ha varit utan El Niño, menar forskarna – medan BNP-siffran för tropiska kustnationer som Peru och Indonesien var mer än 10 procent lägre samma år.

"Vi kan med säkerhet säga att samhällen och ekonomier absolut inte bara får sig en törn och sedan återhämtar sig", skriver studiens huvudförfattare Christopher Callahan.

Höga priser

Det kan bli "ekonomiskt förödande" om årets El Niño intensifierar den långvariga torkan i delar av centrala och södra USA, konstaterar Jennifer Ifft, jordbruksekonom vid Kansas State University.

– Torkan i området har bidragit till höga priser på grödor överallt, säger hon till nyhetssajten Axios.

Men El Niño behöver inte bara vara dåliga nyheter för jordbruket. En studie i Nature Communications 2014 har till exempel pekat på att den globala tillgången på sojabönor kan gynnas av väderfenomenet.

Fakta: Värme och nederbörd

El Niño och La Niña är faser i vädercykeln El Niño-Southern Oscillation (ENSO). El Niño värmer upp ytvattnet i de östra delarna av Stilla havet medan La Niña kyler av.

El Niño återkommer i genomsnitt vartannat till vart sjunde år och varar vanligtvis nio till tolv månader. Kulmen sker ofta kring jul, därav namnet El Niño (gossebarnet).

El Niño-effekter som ökad nederbörd drabbar vanligtvis delar av södra Sydamerika, södra USA, Afrikas horn och Centralasien, medan svår torka kan förekomma över Australien, Indonesien och delar av södra Asien.

Senaste gången som världen upplevde El Niño var 2018–2019.

Källor: WMO, SMHI

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!