Nabo har för TT:s räkning gjort en sammanställning i vilken omfattning bostadsrättsföreningar valt att höja sina avgifter. Analysen visar att mellan december 2023 till och med januari 2024 ligger avgiftshöjningen alltså på i snitt elva procent.

Siffran kan framförallt jämföras med årsskiftet 22/23 då avgiftshöjningen var tio procent och totalt är det bara fyra av tio (39 procent) som nu valt att höja avgiften.

Den totala avgiftsökningen hos samtliga föreningar är till och med lägre (4,1 procent) än förra årsskiftet (4,7 procent).

– Jag hade förväntat mig en lite högre siffra. Det här är inte tillräckligt, bedömer Jonas Gustavsson, ekonomisk expert hos Nabo om avgiftshöjningen.

Utifrån inflationstryck, ett högt ränteläge men också underhållskostnader är Nabos bedömning att en avgiftsökningen behöver ligga på över 20 procent i genomsnitt utifrån avgiftsnivån den 1 januari 2024.

– Utifrån tidigare prognoser så skulle man behöva i snitt nå en avgiftsnivå på omkring 850 kronor per kvadratmeter. Nu ligger den på i snitt 700 kronor så det är ytterligare en bit kvar.

Jonas Gustavsson påpekar att många föreningar väljer att göra ökningarna i trappsteg och flera kanske också väljer att försöka undvika att sjösätta en avgiftshöjning från just januari då det traditionellt sett är en tung ekonomisk period för hushållen.

En komplex fråga

Samtidigt är bostadsrättsekonomi en komplex fråga, inte bara utifrån det rent ekonomiska, påpekar Jonas Gustavsson.

– Det finns flera saker som är problematiska, dels är det direkt jäv för ens egna intressevärdering av sin egna bostad och personlig ekonomi jämfört med föreningens långsiktiga ekonomi.

– Och dessutom att vara tuff mot grannarna som möter en med sur blick i tvättstugan när det levererats dåliga nyheter om avgiftshöjningar, det kanske inte är roligt.

Just bostadsrättsföreningarnas skuldsättning är också en viktig fråga, särskilt för den som letar ny bostad. Riksbankschefen Erik Thedéen lyfte till exempel i veckan frågan när han medverkade på ett seminarium arrangerat av statliga SBAB:

– Om man har skuld på 10 000 kronor per kvadratmeter är det ganska lågt i Stockholms innerstad men samma summa kan i förorten eller mindre städer vara upp till 40 procent av det samlade lånet som du indirekt tar på dig. Det ska man vara vaksam både som bostadsägare men även vi som har att fundera på bostadspriser, sade han.

Ökad skuldsättning

Nabo ser nu att skuldsättningen kan komma att öka för flera föreningar när man inte längre kan skjuta upp underhållsbehovet av fastigheter.

Ser du en farhåga att föreningar kan komma att gå i konkurs?

– Nabo har företrädesvis bostadsrättsföreningar i storstadsregionerna och där är det ganska bra tryck på bostäder och inget problem att fylla lägenheterna. Däremot, kan man tänka sig i glesbygd där det dessutom finns gott om hyresrätter kan det bli betydligt mera problematiskt och större risker, säger Jonas Gustavsson.