– Ingen dramatik, men det är en doft av inflation, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.

Dagens siffror är knappast något att ligga sömnlös för, poängterar Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank:

– Det här är ändå inom osäkerhetens gränser. Det var ingen jättestor avvikelse, trots allt.

Inflationstakten, enligt måttet KPIF, var i oktober 3,1 procent, jämfört med 2,8 procent i september. Månadsförändringen var 0,2 procent, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).

Uppgången var oväntat hög. Analytiker hade i snitt räknat med en inflationstakt enligt KPIF-måttet på 2,9 procent enligt en Reutersenkät.

Återstart och varubrist

Att det dessutom främst handlar om en uppgång när det gäller priser på kultur- och idrottsevenemang, stärker Michael Grahns bild om än tillfällig uppgång:

– Det är en effekt av släppta restriktioner. Det är en öppningseffekt och svårt att se att man höjer priserna följande månader och att det blir fortsatt stigande priser.

Torbjörn Isaksson ser också en sådan återstartseffekt på priserna.

– Men också en brist på varor, säger han och pekar på stigande priser på hemelektronik och liknande.

Nordea skriver upp inflationsprognosen något, till runt tre procent över vintern. Isaksson anar att det kommer att komma mer priseffekter från varubrist och högre transportkostnader, kanske inte nödvändigtvis på samma varor som hittills.

Spöket skräms inte

Men, som tidigare, de flesta inflationsexperterna tror fortsatt att den högre inflationen är tillfällig.

– Ja, det är fortfarande vår bästa bedömning i dagsläget. Att priserna ökar långsammare om ett år, säger Isaksson.

Grahn påpekar att för att inflationsspöket faktiskt ska skrämmas på riktigt är det andra faktorer som avgör:

– Ska man behöva vara orolig för att inflationen får en mera uthållig uppgång ska det kopplas till att löneutvecklingen har accelererat. Det är svårt att se det i nuläget när vi har drygt ett år kvar på lönerundan. Men även om man blickar bortom den perioden där man får ett skifte med kraftig löneutveckling.

– Man får acceptera att det är svårt att gissa på sådana effekter.

Räntan har bottnat

Kronan stärktes med några ören mot både dollarn och euron efter rapporten. Samtidigt steg marknadsräntorna något.

– Räntorna har bottnat, säger Torbjörn Isaksson.

Han tror inte att Riksbanken tänker höja styrräntan nästa år, men däremot kanske lätta på gasen på annat vis, minskade köp av obligationer, vilket lär trycka upp marknadsräntorna och därmed de bundna bolåneräntorna.

Bakom den högre inflationen, prisförändringarna på årsbasis, ligger framför allt stigande elpriser och högre bränslekostnader.