Vattenfall redovisar ett rörelseresultat på 22,9 miljarder kronor för tredje kvartalet jämfört med 4,7 miljarder kronor samma period 2020. Intäkterna steg mer blygsamt, till 36,1 miljarder, från 35,4 miljarder kronor.
– Det var ett ovanligt kvartal, med höga elpriser och stora engångseffekter, säger Anna Borg.
Ingen nytta av höga priser
Men de rekordhöga elpriserna under kvartalet har inte Vattenfall haft någon större nytta av i den löpande verksamheten, i det korta perspektivet. Vattenfall prissäkrar mycket av sina elleveranser flera år i förväg.
Enligt Anna Borg fick Vattenfall till och med något sämre betalt för sin el på de nordiska marknaderna i år jämfört med fjolåret, trots att priset på elmarknaden senaste halvåret legat på dubbla nivåer eller mer därtill.
Men å andra sidan kan Vattenfall boka in 10 miljarder kronor i resultatet som en effekt av högre värderade energiderivat, vilket kan översättas med varulager. Energikoncernen har också haft stora engångsintäkter i spåren av att man sålt eldistributionen i Berlin. Dessutom tjänar bolaget betydligt mer på att köpa och sälja el i den så kallade tradingverksamheten.
Stor osäkerhet
Sammantaget landar det underliggande resultatet, rensat för engångsposter, på ungefär samma nivå som tredje kvartalet i fjol, enligt kvartalsrapporten.
Enligt Anna Borg skapar de höga svängiga priserna stor osäkerhet för kunderna.
– Det är viktigt att ha koll på sina kreditrisker, säger hon.
I Storbritannien och Danmark har elhandlare gått i konkurs efter att ha spekulerat fel, att ha sålt el till kunder till ett fast pris, som sedan elhandelsbolaget tvingas köpa in till ett högre pris på elmarknaden.