En annan eljätte, tyska Uniper som också deläger svensk kärnkraft, har tidigare välkomnat skrivningar om energin i regeringens och Sverigedemokraternas samarbetsavtal. Men en mandatperiod (fyra år) är kort i energipolitiska sammanhang och Uniper har efterlyst en bredare överenskommelse som garanterar förutsättningarna för tiotals år framöver.
Stabila villkor
– Energifrågan är ju en stor och kapitalintensiv verksamhet där det behöver göras stora investeringar, både i elproduktion och elnät. Då är det en fördel om det finns en bred och långsiktig överenskommelse så att ramvillkoren är någorlunda stabila, säger Anna Borg till TT efter att ha lagt fram rapporten för det tredje kvartalet.
Bolaget lyfter fram att det ännu råder stor osäkerhet om priser och tillgång på energi i Europa inför vintern. Gaslagren verkar relativt välfyllda, något som har betydelse också för elpriserna. Men blir det extra kallt kan det förändra förutsättningarna, liksom störningar i systemen.
– Det kommer fortfarande vara viktigt att vi alla som konsumerar energi försöker att dra ner på konsumtionen under kritiska perioder, säger Anna Borg.
Inte återstarta
I Tidöavtalet lyfts kärnkraften fram som energikälla och beställningen är att ny kärnkraft ska utredas och byggas. Och en utredning aviseras om möjligheterna att återstarta avstängda Ringhals 1 och 2. Enligt Vattenfall och Uniper har dock det tåget redan gått.
– Min bedömning är att det snabbaste sättet att få mer kärnkraft på plats i Sverige är att jobba med effekthöjning i befintlig kärnkraft, något som kan ge ett litet bidrag och sedan jobba på i så hög takt som möjligt med att bygga de här små modulära reaktorerna, säger Borg.
Vattenfall gjorde en rörelsevinst på 12,2 miljarder kronor för tredje kvartalet, jämfört med 22,9 miljarder samma period i fjol. Vinstraset förklaras av stora engångsvinster förra året.
Den underliggande vinsten, enligt Vattenfalls sätt att räkna, steg dock från 4,8 miljarder kronor till 6,2 miljarder kronor, framför allt drivet av vindkraften till följd av högre elpriser. Intäkterna steg med 47 procent till 53 miljarder kronor.
"Positiva bidrag från vind- och försäljningsverksamheten motverkades fortsatt av negativa effekter från prisskillnader mellan olika prisområden i Norden", heter det i rapporten.
Rättad version: Uniper är inte längre ägt av Fortum.