Regeringens klartecken gäller havsbaserad vindenergi på 20-30 TWh per år. Sen ska det utredas om ytterligare 90 TWh, enligt beskedet från miljöminister Annika Strandhäll (S).
– Ett bra steg på vägen, säger Lina Kinning som dock hade velat se mer redan nu.
Försvaret spelar, enligt henne, en avgörande roll för huruvida tillståndsprocesserna ska gå igenom. Försvarsmakten har ofta stoppat många vindkraftsplaner runt om i landet.
En krona dyrare
Inte fullt så välvilligt inställda är Teknikföretagen. Bra med mer el, tycker verkstadsindustrins branschorganisation, men när anslutningen av kablar till vindkraftsparkerna subventioneras kommer det att kosta mer än det smakar. Enligt Teknikföretagen handlar det om runt en krona per kWh.
"Genom att låta elkunderna via nätavgiften subventionera havsbaserad vindkraft med cirka 1 kr/kWh för nätanslutningen så skapar regeringen problem på längre sikt. Elen riskerar att bli dyrare totalt sett, samtidigt som landbaserad kraftproduktion konkurreras ut", skriver Teknikföretagen i en kommentar.
Regeringen har i ett tidigare beslut bestämt att de havsbaserade vindparkerna ska slippa de dyra anslutningsavgifterna till land.
Subventionerna riskerar slå ut annan kraftproduktion, som behövs för att stabilisera elsystemet, enligt Teknikföretagen.
Kanske färdigt 2027
I regeringens besked saknar vindbranschen att man inte tar höjd för teknikutvecklingen. Det går i dag att bygga kraftverken på djupare vatten eller på flytande baser. Nu har gränsen dragits vid 40 meters djup.
Lina Kinning gläds dock åt regeringens besked om snabbare tillståndsprövningar. Det är ofta de bitarna som drar ut på tiden, själva byggtiden för vindkraftverken kan handla om ett par år, enligt henne.
Om det vill sig väl, om alla bitar faller på plats, kan de första nya havsbaserade parkerna i svenska vatten stå färdiga 2027-2028, enligt Svensk Vindenergi. I nuläget finns sju projekt redo för att gå vidare i tillståndsprocesserna.