Laura Hartman, chefsekonom på LO, är bekymrad efter det att Riksbanken drämt till med sin stora räntehöjning.
– Tyvärr, det ser dystert ut. Inte blev det bättre av räntebeskedet. Vi är på väg mot ett sämre konjunkturläge, Arbetsförmedlingen skriver också att vi är på väg mot en ännu högre arbetslöshet, säger hon.
Effekterna har redan börjat märkas, berättar hon.
– Vi ser att varslen börjar peka uppåt, vi har signaler om det från våra förbund. Det hänger ihop med konjunkturläget som blir sämre. Vi har inte satt någon siffra på det, men i vår senaste prognos från i juni trodde vi på 1–2 procent tillväxt, men det ändras nu. En del tror till och med på negativ tillväxt.
Slår hårdast
Mitt i detta kommer avtalsrörelsen. Båda parter är hårt pressade av kostnadsökningar, samtidigt som kravet finns att inte driva på lönespiralen.
– Det blir en tuff uppgift. Kostnadsökningarna slår oerhört hårt mot våra grupper, med löner under 30 000 kronor i månaden.
Låglönegrupper har inte samma möjlighet till energieffektiviseringar och sparande som rikare arbetstagare, understryker hon. Därför slår kostnadsökningarna hårdast mot LO-grupperna. Hon tror att den höjda räntan nu också kommer att drabba dem hårt.
– Problemet nu är inte att ekonomin är överhettad. Det här blir dubbla effekter, säger Laura Hartman.
Kan vända snabbt
John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, ser inte lika dystert på utvecklingen. Han betraktar den kraftiga räntehöjningen som en tydlig markering från Riksbanken att göra precis allt som krävs för att få ned inflationen. Fast det kanske inte behövs så mycket mer krafttag, tror han.
– Det finns förutsättningar för att inflationen nästa år blir lägre. Då behöver inte Riksbanken ta i så mycket framöver. Mycket pekar på att det kan bli så, säger John Hassler.
Han ser också att fack och arbetsgivare här i Sverige är ansvarsfulla, och inte kommer att driva stora löneökningar som enligt honom bara förvärrar läget. Så ser det inte ut i alla länder, och det kan vara en smula oroande, tycker han. Inflationen är inte bara en inhemsk fråga, den handlar också om hur andra länder utvecklas och hur det blir med kriget i Ukraina.
– Riksbanken vill förhindra att inflationen biter sig fast, och att inflationsförväntningarna minskar. Det handlar om förtroendet för Riksbanken, säger John Hassler.
Sjunker i pris
Pontus Braunerhjelm, professor i nationalekonomi vid KTH, BTH och Entreprenörsskapsforum, tycker dock att det ser ganska mörkt ut nästa år. Tisdagens kraftiga räntehöjning kommer att få stora effekter.
– Det är klart att detta kommer att bromsa den ekonomiska utvecklingen och tillväxten. Samtidigt är det viktigt att få bukt med inflationen, säger han.
Om vi har tur så kan inflationen mattas av och nya utbudsstrukturer för exempelvis energi utvecklas, hoppas han.
Men ränteläget gör sannolikt att tillgångspriserna påverkas, som bostäder, som antagligen kommer att sjunka i pris, tror han.
– På arbetsmarknaden finns en våg av krav på löneökningar, och då är det svårare att bryta inflationen.
Arbetsmarknaden kan påverkas då priserna stiger och företag tvingas till uppsägningar, konstaterar han. Fast det kan i sin tur bidra till att hålla löneökningarna och inflationsspiralen tillbaka, funderar han.
Ändå, läget är genuint osäkert, tycker han, och det finns många faktorer som vi inte råder över själva. Som kriget och energitillgången.
– Det är klart att det inte ser ljust ut, säger Pontus Braunerhjelm.
