Wallenberg varnar för krigets följder

– Det har plötsligt blivit ett helt annat säkerhetsläge som vi måste förhålla oss till, säger Marcus Wallenberg.

Han är sedan många år, vid sidan av kusinen och maktbolaget Investors ordförande Jacob Wallenberg, en av de som styr Sveriges mäktigaste företagsimperium.

Ett potentiell mardrömsscenario

Rysslands attack mot Ukraina den 24 februari har plötsligt tagit världen tillbaka till något Wallenberg tycker påminner om Kalla kriget, som han växte upp med. Det slår hårt mot ett näringsliv, ett folk och en politik som sedan över två år har befunnit sig i en pandemi av historiska proportioner, enligt Wallenberg.

– Det väcker frågor om vart den globala strukturen är på väg, säger han i en exklusiv intervju med TT.

Framför sig ser Wallenberg hur ett potentiellt mardrömsscenario tornar upp sig för en liten, öppen och exportorienterad ekonomi som den svenska, där fientligt sinnade stormakter slutar samarbeta kring det mesta – allt från transporter, standarder och teknologi.

– Det är väldigt svårbemästrat.

"Väldigt svårt att bedöma"

Han varnar dessutom för att vi redan har mycket höga energi- och råvarupriser, störningar i leveranskedjor och komponentbrist till följd av pandemin – samt strukturella industriella förändringar – som snabbt driver upp kostnader både för hushåll och företag.

– Vi får ett kraftig inflationstryck som jag tror är väldigt svårt att bedöma vilken karaktär det får, säger han.

Detta kommer efter en utdragen period med extrem penningpolitik med rekordlåga räntor och massiva stödköpsprogram.

– Centralbankerna måste reagera nu, säger Wallenberg.

Men den överhängande risken för stagflation – det vill säga en ekonomisk inbromsning samtidigt som inflationen lyfter – skapar ett dilemma, enligt SEB-ordföranden.

– Ska man begränsa inflationen eller se till att ekonomierna rullar. Just nu befinner vi oss i en situation som är extremt komplicerad och väldigt svår att förutsäga.

Putins angrepp brottsligt

Krigets fasor i Ukraina upprör honom samtidigt. "En humanitär katastrof" kallar han det som just nu utspelas i ett land vars västra ände ligger knappt 70 mil från Gotlands södra udde. Han beskriver Vladimir Putins krig som brottsligt och oförsvarligt och hyllar samtidigt de SEB-anställda som trots allt fortsätter jobba i Kiev för att hjälpa till att hålla i gång det angripna landet.

När han höjer blicken ser han även hur Ukrainakriget också verkar vidga den redan stora sprickan mellan Bidenregeringen i USA och den kinesiske ledaren Xi Jinping. Xi gjorde bara några veckor före Rysslands angrepp på Ukraina upp med Rysslands president Vladimir Putin om ett partnerskap "utan gränser" och från USA varnas det nu för att Kina är på väg att aktivt hjälpa Ryssland med såväl vapen som ekonomiskt stöd för att klara sanktionerna och fortsätta kriget mot Ukraina.

– En spänning mellan USA och Kina fanns ju redan innan det här. Det som jag tycker är väldigt svårbedömt är var Kina står egentligen i det här.

I grunden har Wallenberg svårt att se vad Kina skulle tjäna på att välja den ryska sidan:

– Kina borde förespråka en öppen ekonomi, en öppen frihandel.

– Men vi måste inse att det här är politiska överväganden som vi har jättesvårt att överblicka hur de ska landa. Så, jag kan inte i det här läget säga exakt att det här faller på den ena eller andra sättet. Men jag är förhoppningsfull. Det måste man vara.

Enighet viktig

Han vill inte ge sig in i debatten om hur västsanktionerna mot Ryssland har utformats.

– Men jag tror det är viktigt för västvärlden att – utan att behöva gå till väpnad konflikt – visa att det här är inte acceptabelt. Vi ska nog vara väldigt tacksamma för att det har blivit en sådan enighet så snabbt.

TT: Hur länge håller enigheten tror du?

– Vi har ingen anledning att tro att den ska brista i den frågan. Sedan kan det finnas andra parametrar som dyker upp, det vet man inte. I det här läget får man vara glad att vi tillhör en inre marknad, inom EU, där vi har en frihandelssituation.