Både företag och länder lever i ett system med naturresurser som vår ekonomi är beroende av, förklarar Magnus Emfel, chefsekonom på Världsnaturfonden (WWF). Men varken naturresurser eller miljöpåverkan räknas med i priset på varor och tjänster.
– Vår konsumtion är för billig, säger han.
Så blir det då bara traditionella ekonomiska värden räknas in, förklarar han.
WWF har undersökt hur företags och länders räkenskaper skulle kunna kompletteras med alla de kostnader som uppstår då vi förbrukar naturresurser. Nu efterlyses en förbättrad ekonomisk redovisning som visar värdet av naturen och den fulla kostnaden för vår användning av den.
– Det är mycket information som saknas i siffrorna, säger han.
Om arter utrotas eller miljö förstörs så påverkar det oss också, förklarar han och tar blåvalen som exempel.
– Den lever av krill, som äter plankton. Plankton lever av valars avföring och tillsammans binder de koldioxid vilket bidrar till att hålla klimatet stabilt. När vår produktion och konsumtion gör så att växter och arter minskar så får det återverkningar även för samhället och vår ekonomi.
Maten från affären
– Vi har förlorat förståelsen för vårt beroende av naturen. Vi tror att vi kan hämta det vi behöver i affären.
Trots att det vi köper är beroende av att det exempelvis finns bin som pollinerar och maskar och organismer som gör att jorden går att odla. Växterna, djuren och livsmiljöerna hänger ihop med hela ekosystemet, förklarar han.
– Försvinner arter eller miljöer så blir det svårt för oss att leva.
Cecilia Hermansson, ekonom och forskare i finansiell ekonomi vid KTH och dessutom ordförande i Klimatpolitiska rådet, har intervjuats i WWF:s rapport. Hon tycker att det behövs mått som också får med miljö- och klimataspekter.
– Vi fångar inte upp hur vi använder resurserna, säger hon.
Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, har också intervjuats.
– BNP-måttet är bra, men det fångar inte upp miljöförstöring och resursanvändning. Jag är inte övertygad om att BNP behöver bytas ut, men det behöver kompletteras.
Många olika miljömått
WWF:s rapport undersöker de olika miljömått som finns och hur väl de täcker olika aspekter.
– Det finns gott om data och modeller för att värdera naturen i ekonomiska beslut, och utvecklingen går snabbt framåt, säger Magnus Emfel.
WWF pekar på två olika ramverk, TCFD och TNFD, som både företag och länder bör inlemma i sin redovisning. Det innebär att både billiga tröjor tillverkade med miljöskadliga metoder och nationalräkenskaperna i länder som har stor miljöpåverkan kommer att innefatta risker, beroenden och påverkan på naturresurserna.
– Ekonomin måste återspegla värdet av naturen och beroendet av miljöresurserna. Vi föreslår att den ekonomiska redovisningen får en annan kompassriktning, säger Magnus Emfel.