De flesta bolånetagare i Sverige väljer i dag rörliga räntor och har vid det här laget börjat vänja sig vid omtumlande räntestormar. För några år sedan såg det annorlunda ut.

Styrräntan låg på rekordlåg nivå. Riksbanken, vars syfte var att få upp den då låga inflationen, hade gjort stora köp av obligationer för att pressa ner de långa räntorna. Den totala andelen bundna bolån var i slutet av 2021 den högsta på flera år, 54 procent, enligt SCB. En majoritet av svenska bolånetagare valde en bindningstid på över tre månader från juli 2020 till mars 2022, uppger Robert Boije, chefsekonom på den statliga bolånebanken SBAB, för TT.

Något som även bekräftas av Felicia Schön, privatekonom på nätmäklaren Avanza. Många bolånetagare passade på att binda sina lån på 1– 5 år fram till början av 2022, berättar hon.

– De som hann binda sina lån innan inflationskrisen bröt ut förra året har varit de stora vinnarna det senaste året.

Fram tills nu, när flera av de lån som då bands till förmånliga nivåer börjar löpa ut.

Väljer rörligt

Nu väljer de flesta rörliga lån, trots att flera bundna räntor ännu kryper under den rörliga och Riksbanken flaggat för att hålla inflationen i schack med en hög styrräntenivå under lång tid framöver.

– Vi börjar närma oss räntetoppen och räntesänkningarna kommer förmodligen om ett år. I så fall är det ju dumt att ha fastnat i en hög ränta, säger Felicia Schön, som dock inte vill ge några särskilda råd.

– Men har man små marginaler kan det vara en bra idé att binda räntan.

De flesta bolånekunder har trots allt hunnit rusta sig för den räntestorm som väntar när deras bundna bolån löper ut, menar hon, även om det kan innebära en plötslig smäll från 1 procents ränta till 5 procent.

– Det är ofta de yngre, de högst belånade, som får ta den största smällen, säger Felicia Schön.

TT: Klarar de högre räntor?

– Jag tror att många är tacksamma nu för att bankerna har krävt bra marginal för att få lån, att man ska klara en ränta på 6-7 procent.

"Räntesänkning nästa år"

Historiskt sett har det i genomsnitt varit billigare att välja rörlig ränta före bundna räntor, enligt Robert Boije. Ett annat skäl till att många svenskar valt rörliga räntor är den ränteskillnadsersättning som kunder kan behöva betala banken om de löser sitt bolån i förtid, tror han.

SBAB:s bolåneprognos kom nyligen fram till att kostnaden nu är ungefär lika stor i valet mellan ett års bunden ränta och rörlig.

– Tycker man sig ha små marginaler och är orolig för att den rörliga räntan stiger kan det vara fördelaktigt att binda räntan på ett år. Men längre bindningstider ser inte lika förmånliga ut just nu, säger Robert Boije, som spår att bolåneräntorna på sikt kommer att ligga kring 4 procent.

Signalerna från Riksbanken om en stram penningpolitik under lång tid framöver tolkar han som lite av ett "spel för gallerierna"; en signal om att de inte tänker sänka räntan förrän de bitit huvudet av inflationen.

Det mesta talar dock för att inflationen går ner rejält under hösten och att Riksbanken kommer att sänka styrräntan under nästa år, menar han.

– Men Riksbanken vill knappast gå ut med det eftersom det kan leda till att folk spenderar mer, något som skulle minska penningpolitikens åtstramande effekt på inflationen.