Den som investerade sina sparpengar i streamingbolaget Spotify vid årsskiftet har förlorat mer än hälften av dem sedan dess. Fastighetsbolaget SBB:s aktie har gjort en ännu brantare resa med runt 60 procent minus. Trots det – eller på grund av det – har Spotifys vd Daniel Ek och SBB:s vd Ilija Batljan köpt aktier för miljonbelopp i sina egna bolag under veckan som gått.
"Jag har alltid varit tydlig med min starka tro på Spotify och vad vi bygger. Så jag omsätter den tron i handling", skriver Ek på Twitter och fortsätter.
"Jag tror att våra bästa dagar ligger framför oss".
"Lugna marknaden"
Nicklas Andersson, sparekonom på Avanza, förklarar att de så kallade insynsköpen inte alls måste tolkas som att ledningen ser möjlighet att göra stora klipp när kursen har fallit.
– Som småsparare ska man känna till att det finns olika skäl till varför personer i ledningen köper. Det behöver absolut inte handla om att de känner till någonting smaskigt, om det är av den digniteten får de inte ens handla på den informationen. Ibland köper de för att lugna marknaden när det stormar, Ibland köper de för att de tycker att aktien handlas till ett pangpris. Och ibland för att det förväntas, säger Andersson.
"Årslön bra riktmärke"
Han räknar upp flera bolag där personer i den högsta ledningen har gjort stora insynsköp under den senaste tiden: Fastighetsbolaget Castellum, investmentbolagen Ratos och Investor samt byggkoncernen Skanska.
– Att en vd har uppemot en årslön i det egna bolaget tycker jag ändå är ett bra riktmärke, säger Andersson.
Resonemanget handlar om att en person som har starka ekonomiska incitament gör ett bättre jobb. Börsintresserade gör ofta liknelsen till flygplanspassagerare som känner större förtroende för piloten om han eller hon styr flygplanet från cockpit i motsats till att fjärrstyra det från marken.
Blåser på toppen
– Jag vill inte investera i bolag som är för tjänstemannastyrda med ledande befattningshavare som bara plockar ur ett lönekuvert, säger Andersson.
– Just det här att man går in med egna pengar och att man visar med all tydlighet att man tror på det bolag man är satt att leda, det tycker jag är ett kvalitetstecken. Annars signalerar det ju att man inte tror på bolaget, så varför ska då investerarna tro på bolaget?
Nicklas Andersson håller med om att investerarnas förväntningar innebär en privatekonomisk risk för börstopparna.
– Det är klart att det är riskabelt, det är också därför de får gräsligt bra betalt. Risken finns ju alltid att bolaget får det tufft och att man som ledare inte får ordning på skutan. Tids nog kan man då komma till ett läge där ägarna anser att det behövs nytt, friskt blod. Det är ensamt på toppen och ibland blåser det.