– Stockholmsbörsen har gått extremt starkt, säger Molly Guggenheimer, aktiestrateg på Danske Bank.
Storbolagsindexet OMXS30 har hittills stigit 21,1 procent vilket är en bättre utveckling än i alla våra grannländer.
Den starka uppgången beror framför allt på tre faktorer. I grunden ligger pandemin – såväl Sverige som andra länder har satt in gigantiska stödpaket för att stimulera ekonomin och mycket pengar har därför hamnat på börsen. Dessutom har Sverige i grunden starka offentliga finanser.
Den tredje orsaken är att Stockholmsbörsen är bank- och industritung, sektorer som brukar gynnas av att räntorna stiger.
– Ett bra exempel är Nordea som har gått upp lite drygt 40 procent. Det är väldigt anmärkningsvärt och väldigt sällan som vi ser en bank gå så starkt, säger Molly Guggenheimer.
Grannländers börser har en annan fördelning som lutar mer åt teknik och tillväxtbolag, bolag som gick bra under 2020.
– De har framför allt inte bank på samma sätt. Tittar vi på Norge finns väldigt mycket olja och i Danmark har man många tillväxtbolag, som vårdbolag exempelvis, säger Molly Guggenheimer.
Oron finns i USA
Om årets första halvår präglats av positiva tongångar finns framför allt fyra orosmoment inför hösten. Börsen är för det första beroende av att vaccinutrullningen fortsätter utan större störningar samtidigt som vi slipper nya utbrott eller att nya virusvarianter utvecklas, säger Nicklas Andersson, sparekonom på Avanza.
Dessutom har återöppningen av den globala ekonomin lett till flaskhalsproblematik på flera områden.
– Vi står inför ett återöppnade som vi aldrig tidigare skådat. Fraktcontainers befinner sig på fler platser, frakt- och energipriser stiger, halvledarbrist, kraftigt stigande råvarupriser, nya lokala nedstängningar i regioner som producerar livsmedel och personalbrist är bidragande faktorer som begränsar hur snabbt återöppnandet kommer att gå, säger Nicklas Andersson.
Hur företagen reagerar på stigande kostnader är också något som marknaden kommer att hålla ögonen på.
– I höst är det inte lika enkla jämförelsetal som inledningen av detta år. Många bolag vittnar om stigande kostnader, kommer de kunna föra vidare detta på kunderna eller kommer de absorbera det via lägre marginaler?, säger han.
I juni signalerade den amerikanska centralbanken Fed att räntan kan komma att höjas redan 2023, jämfört med den tidigare prognosen om en höjning 2024.
– Fed har haft en väldigt stimulativ penningpolitik och nu ser vi att börsen är jättestark. Då kan vi komma in i en miljö där bra signaler blir negativa för börsen eftersom det innebär att Fed behöver skala ner sina obligationsköpsprogram, eller att de kommer behöva höja räntan snabbare än vad man väntat sig, säger Molly Guggenheimer.
Inflationen, det vill säga ökningen av den allmänna prisnivån, har de senaste månaderna stigit rejält allt eftersom länder börjat öppna upp och konsumtionen ökat. Enligt Fed beror det på övergående faktorer, men risken finns för att inflationen blir mer uthållig än väntat, tror Molly Guggenheimer.
– Risken är att vi kommer att se inflation även i löner och andra saker som är lite mer långtgående. Då blir det spännande att se hur aktiemarknaden reagerar på det, och framför allt hur centralbankerna reagerar, säger hon.
Börsen kan fortsätta stiga
Samtidigt har det under pandemin funnits en tudelad bild av börsen. Spekulationer kring hur länge börsuppgången ska pågå har funnits under en lång period.
– Det som händer nu är att efterfrågan är större än vad kapaciteten är. Det gör att jag tror att det här kan pågår mycket längre än vad många var beredda på. Många har varit lite bakom kurvan och undrat om det verkligen kan gå så här starkt. Sedan har det visat sig att det har gått och då har börsen tickat högre. Generellt tycker jag att börsuppgången är väldigt välgrundad, säger Molly Guggenheimer.