Januari är inte riktigt slut ännu men redan nu står det klart, den här upplagan kommer att gå till historien som en av de absolut sämsta januarimånaderna de senaste decennierna efter fyra raka minusveckor.
Med en nedgång hittills i år på omkring 11,7 procent är det bara ett år som gett sämre avkastning i januari, nämligen 2008 i samband med finanskrisen då Stockholmsbörsen backade fyra månader i rad.
Ingen börskrasch – ännu
När många ropar börskrasch vill dock sparekonomen Nicklas Andersson på Avanza och Lars Söderfjell, aktiechef på Ålandsbanken, sätta det hela i ett litet större perspektiv:
– En korrektion på börsen är väldigt vanlig. Tittar man till exempel på OMXS30-listan de senaste 38 åren har vi fått en korrektion under nästan alla år. Jag tycker att man som småsparare ska förvänta sig att det är ett återkommande fenomen ungefär som julafton, midsommar eller födelsedag, säger Andersson.
– Det är klart att någon kan bli stressad men man får också tänka på var vi kommer ifrån, nämligen ett exceptionell starkt 2021. En enskild månad stressar jag inte upp mig på, påpekar Lars Söderfjell.
Nedgången som kopplats till bland annat den ökade oron kring stigande räntor har framförallt slagit mot de marknader som gick extremt starkt under 2021, bland annat då Stockholmsbörsen som lyfte drygt 30 procent.
Exempelvis Paris- och Frankfurtbörsen är i princip förskonade under januari och har bara backat omkring tre procent.
Vinnare nu förlorare
Bland enskilda aktier är det också förra årets vinnare som framförallt rasat i år, till exempel fertilitetsbolaget Vitrolife och värmeteknikföretaget Nibe, båda ned omkring 35 procent.
– Det är tydligt, bolag som var enorma vinnare förra året, där tar man nu hem vinsten och allokerar kapital. Förra årets vinnare får agera spargrisar, säger Nicklas Andersson.
För den som nu ändå börjar känna panik för sitt sparande, lyfter Lars Söderfjell samtidigt ett annat historiskt faktum.
Av de år som Stockholmsbörsen inlett med en januarinedgång har ändå 60 procent av åren slutat med en uppgång totalt sett för året.
– Jag trodde på en uppgång på 8–10 procent för 2022 inför året, det finns generellt sett inget i de bolagsrapporter vi nu sett som ger anledning att tvivla på stigande vinster för företagen, säger han.
Dessutom bedömer han att lite mer klarhet kan ge styrka åt marknaden.
– Osäkerheten kommer att minska. Du har fått lite ökad klarhet i hur Federal Reserve tänker, man kanske inte gillar beskeden men det brukar ta ett par veckor innan det sjunker in. Om ett par veckor vet vi troligtvis lite mer om Ukraina-situationen. Jag hoppas Putin tar sitt förnuft till fånga och till sist, i något läge kommer värderingarna att bli tillräckligt låga för att bolagen ska bli attraktiva igen givet att det inte blir ett dramatiskt konjunkturfall.
För den som fortfarande känner oro, påpekar Nicklas Anderson att för många handlar det om ett sparande med en väldigt lång sparhorisont, det vill säga till pensionen.
– De flesta människor ska ha ett riktigt långsiktigt sparande. För någon som till exempel är född 1987 som jag, om jag går i pension när jag är 65, då kommer man inte komma ihåg första kvartalet 2022.