H&M och ett antal andra västerländska företag har angripits i sociala medier i Kina, och H&M har tagits bort från e-handelsjätten Alibabas handelsplattform Tmall. Den typen av agerande från kinesiskt håll är inte unikt.
– Det här sker då och då när man markerar mot en stats agerande. Samtidigt är det här mer specifikt riktat mot H&M som företag, säger Oscar Almén, forskare med inriktning på Kina vid Totalförsvarets forskningsinstitu (FOI).
"Straffa Sverige"
Bojkotten följer på de sanktioner som EU, USA, Storbritannien och Kanada i måndags införde mot ett antal politiker i Xinjiang-provinsen som ett svar på rapporter om brott mot mänskliga rättigheter. Kina har replikerat med motåtgärder mot bland annat europeiska parlamentariker och akademiker, bland dem Björn Jerdén vid Utrikespolitiska institutet.
Kommunistiska partiets ungdomsförbund väckte sedan liv i ett H&M-uttalande från i fjol, då bolaget tog avstånd från alla former av tvångsarbete och påpekade att man inte använder produkter från Xinjiang-provinsen. Det ledde till en kritikstorm i sociala medier.
– Det hänger ihop med motreaktionerna mot sanktionerna. Då är det lämpligt att ta ett företag som varit involverat i Xinjiang, säger Oscar Almén.
Att det blev just H&M som först bojkottades behöver inte vara en slump, enligt Oscar Almén.
– Kommunistpartiets ungdomsförbund valde att plocka ut H&M när de kunde ha valt andra. Det finns en möjlighet att man från regimens sida vill straffa Sverige, säger han.
Tolererar inte kritik
Relationen mellan Sverige och Kina har varit ansträngd en tid, dels på grund av fängslandet av bokförläggaren och svenske medborgaren Gui Minhai, dels på grund av att Huawei portats från den svenska utbyggnaden av 5G-nätet.
Alla former av kritik mot den kinesiska regimen väcker enligt Oscar Almén starka känslor och stör den kinesiska självbilden. Det är starkt kopplat till den nationella stoltheten.
– Det finns flera dimensioner av det här. Ju mer Kina blir involverat med omvärlden och ju starkare man blir, desto bättre självförtroende får man, säger Oscar Almén.
Det är djupt grundat i Kinas långa historia med fattigdom och en position långt ifrån den stormakt landet nu är.
– Man tolererar inte att omvärlden skriver Kina på näsan och vill markera att ingen ska lägga sig i, säger Torbjörn Lodén, professor emeritus i Kinas språk och kultur.
Det Kina kräver är någon form av ursäkt från H&M och de andra bolagen. Men i det här fallet kommer de knappast att få det, tror experterna. Det bedöms mer troligt att bojkotten mot de specifika bolagen så småningom ebbar ut.
– Det är ett lite speciellt fall. Företagen är klämda från två håll. Backar de från det här blir det bakslag även i väst. Min gissning är att de inte försöker säga så mycket alls och hoppas att det ska försvinna, säger Oscar Almén.
Relationen försämras
Samtidigt pekar det skärpta tonläget på allt sämre relationer mellan västvärlden och Kina, inklusive de svensk-kinesiska. Det är allvarligt och oroväckande, anser Torbjörn Lodén.
– Det är otroligt bekymmersamt eftersom väst och Kina måste försöka umgås. Förbindelserna mellan Sverige och Kina har aldrig varit så här dåliga. Men Sverige och världen får inte be om ursäkt samtidigt som man behöver undvika att trappa upp konflikten.
– Men jag tror att vi är på väg in i en ganska lång period av mycket frostiga relationer till Kina, säger Torbjörn Lodén.
Situationen är komplicerad. Mänskliga rättigheter är inget berörda västländer vill kompromissa om. Samtidigt sker mycket ekonomiskt utbyte mellan väst och Kina.
Men frågan är om det investeringsavtal som är på gång mellan EU och Kina kommer att bli verklighet.
– Det var redan ganska hårt ifrågasatt. Bland annat i Frankrike finns ett stort motstånd. Jag har svårt att se om den här utvecklingen fortsätter, att avtalet verkligen kommer att röstas igenom i EU-parlamentet, säger Oscar Almén.