Just nu är ett fall aktuellt hos Ekobrottsmyndigheten, EBM, där kursen i ett bolag stigit efter överdrivet positiv information via Twitter. Tre personer är misstänkta för att ha manipulerat aktiekursen genom så kallad "pump and dump".
Men det är inte en enskild händelse. Hittills i år har Stockholmsbörsen anmält sju fall av misstänkt marknadsmanipulation, ett tros handla om "pump and dump". I fjol var det hela 21 fall, varav en tredjedel misstänktes röra sig om sådana metoder.
2019 var antalet 35 fall, men då bara en mindre del "pump and dump".
Köper först
Jonas Myrdal, kammaråklagare på EBM, berättar att "pump and dump" av aktier kan göras på olika sätt. Först köper aktören en stor mängd aktier, för att sedan försöka få kursen att stiga, berättar han.
– Man försöker pumpa upp priset genom att sprida vilseledande eller falsk information, exempelvis via hemsidor, sociala medier eller bloggar.
– Det kan handla om fejkade investeringsrekommendationer eller blogginlägg som på olika sätt hyllar, eller haussar som vi brukar säga, en aktie. Sådana inlägg kan till format och struktur utformas på ett sätt som ger intryck av att skribenten är mycket initierad och seriös, säger han.
Det förekommer dock även mer kortfattade inlägg, ofta med haussande påståenden som ”jag säljer inte förrän aktien stigit x procent” eller ”kursraket – aktiekursen kommer dubblas inom x månader”.
"Pump and dump" kan också ske genom handel i aktien, förklarar han. Exempelvis om aktören – utan att det kommit någon nyhet om aktien – köper aktier så att priset stiger mycket kraftigt på kort tid, i syfta att få andra köpare att följa efter.
När aktien stigit säljs den med vinst för dem som ligger bakom uppumpningen, vilket alltså var hela syftet med operationen.
Jimmy Kvarnström, nordisk övervakningschef på Stockholmsbörsen, berättar att det är särskilt vanligt att aktier i mindre bolag manipuleras.
– Det är svårare att göra i bolag som har många aktieägare, säger Jimmy Kvarnström.
Informationskrav på bolag
Han tycker att man ska vara mycket försiktig med information om aktier eller bolag som inte kommer från företaget.
– Bolag som är noterade ska gå ut med information via pressmeddelanden då något händer. Man ska vara försiktig med information som sprids via andra kanaler.
Ofta är det handelsplatserna som upptäcker att det är något lurt på gång. Om aktien köps i stor omfattning, och kursen börjar stiga till synes utan förklaring, så finns anledning att kolla upp vad som sker, enligt Kvarnström.
– Vi har övervakningssystem som larmar vid olika typer av händelser. Om vi ser en positiv prisrörelse, och stor handel, som inte kan förklaras av till exempel ett pressmeddelande från bolaget så är det misstänkt.
Då kollas bolaget extra noga, även i sociala medier.
– Vi följer alla som vi har tillgång till, och försöker förstå vad som ligger bakom. Om det är misstänkt så lämnar vi över det till Finansinspektionen, och i allvarliga fall till EBM, säger han.
Jonas Myrdal berättar att EBM ofta får tips om aktier som manipuleras, och att det görs ett antal utredningar varje år.
– Det är relativt vanligt, säger han.