Förra året uppgav hälften av alla medelstora och stora svenska företag att de varit utsatta för cyberattacker. I år är siffran 63 procent, enligt en undersökning som revisions- och affärsrådgivningsföretaget PWC Sverige genomfört bland 100 företag.
Jakob Bundgaard, ansvarig för cybersäkerhet på PWC Sverige, tror att ökningen både har att göra med en faktisk ökning och en ökad öppenhet.
– Ökad öppenhet är bra, för då kan vi lära oss av de misstag som begåtts. Men det sker också fler och fler attacker, säger han.
Mer långsiktiga
Dessutom har coronakrisen försvårat situationen. Delvis eftersom många arbetar hemifrån eller från kaféer och liknande.
– Då har internetanslutningen inte samma säkerhet som på jobbet, speciellt om det är ett öppet nätverk. Många aktörer utnyttjar också att det är många beslut som ska fattas snabbt under krisen, då många snabba transaktioner behöver göras, säger Jakob Bundgaard.
Oaktat pandemin har olika typer av hotaktörer – från enskilda personer till kriminella nätverk och stater – blivit duktigare.
– De jobbar mer långsiktigt och har mer tålamod. De tar för sig och kommer åt information om exempelvis vem som skickar vilken information till vem och hur, och kopierar sedan mönstret, säger Jakob Bundgaard.
Varit naiva
Tre fjärdedelar av bolagen svarar att de tycker att det svenska samhället inte är tillräckligt rustat för att klara av de ökade cyberhoten. Hela 96 procent vill se undervisning i cybersäkerhet i grund- och gymnasieskolan. Att Sverige riskerar att halka efter i arbetet mot cyberattacker är tydligt, enligt Jakob Bundgaard.
– Vi har varit för naiva. Sverige är duktigt på teknisk innovation men säkerheten har inte hängt med. En faktor är samverkan mellan det offentliga och näringslivet i de här frågorna, som kan bli mycket bättre. En annan är att vi ligger efter i utbildningen, där även andra nordiska länder har undervisning i cybersäkerhet i skolan.
En annan siffra som oroar är att bara 14 procent av informationssäkerhetscheferna rapporterar direkt till vd eller styrelse.
– Det är lägre än vad vi ser i många andra länder. Risken är att frågorna försvinner på vägen eller prioriteras ner.
