Enligt åklagaren betalade Telia mutor på cirka tre miljarder kronor mellan 2007 och 2010 till ett bolag som kontrollerades av den dåvarande diktatorn Islam Karimovs dotter Gulnara Karimova. Detta ska enligt åklagaren ha gjorts för att hon skulle hjälpa Telia att få tillgång till 3G- och 4G-licenser i landet.

2017 erkände Telia att man hade betalat mutorna och enades med myndigheter i USA och Nederländerna om att betala 7,7 miljarder kronor i böter och förverkad vinst för mutor.

Målet i svenska domstolar har dock gällt de tre inblandade chefernas personliga ansvar i utbetalningarna: ex-vd Lars Nyberg, förre affärsområdeschefen Tero Kivisaari samt en bolagsjurist på Telia.

Inte mutbar

Försvaret har anfört att även om diktatorsdottern fick pengar av Telia i utbyte mot att bolaget fick sina tillstånd var hon inte en mutbar person enligt lagen som gällde, eftersom hon inte hade en formell befogenhet att utöva myndighetsutövning.

Den bedömningen delades av Stockholms tingsrätt – och delas nu även av Svea hovrätt, som menar att Gulnara Karimova inte faller in under den begränsade krets av mutbara personer som gällde enligt dåtidens lag.

Inför hovrättsförhandlingen hade chefsåklagare Kim Andrews justerat åtalet på så vis att även Islam Karimov, som dog 2016, ingick i gärningsbeskrivningen. Andrews yrkade i andra hand att diktatorn var mottagare av muta genom sin dotter.

Och även om hovrätten medger att han vore mutbar enligt lagen anser man inte att det finns något stöd i utredningen för påståendet att betalningarna hade erbjudits honom.

"Åklagaren har inte bevisat att Gulnara Karimova haft någon befattning eller något uppdrag med koppling till telekomsektorn. Och det är inte heller klarlagt att det funnits en nödvändig koppling mellan henne och vissa andra personer eller att någon annan person erbjudits betalningar", säger hovrättsrådet Kerstin Elserth i en kommentar.

Ändra lagen

Chefsåklagare Kim Andrews tycker att den frikännande domen ger anledning att fundera på om lagen behöver ändras.

– Med liknande formuleringar i andra länders lagstiftning så uttalar man att Gulnara är en mutbar person, så här skiljer sig Sverige. Då är frågan om det är i linje med den harmonisering som jag menar att lagstiftaren har strävat efter.

Lagen som är aktuell i detta mål ändrades 2012, men enligt Andrews är den nuvarande lagen än mer återhållsam än den som hovrätten haft att förhålla sig till.

Han tycker att dagens hovrättsdom visar att Sverige inte kan "hålla rent framför egen dörr" när det handlar om internationell korruption.

– Blir det en reaktion så blir det inte mot den fysiska personen, utan mot bolaget. Och då är det Holland, USA eller Schweiz som reagerar, säger han.

– Det här (domen) blir någon slags frikort för svenska, privata tjänstemän i internationella affärsförhållanden att betala vad som annars skulle ha varit mutor.

Inte styrkt

Lars Nybergs försvarare Cristina Bergner tycker att domen är välmotiverad och säger att försvaret motsatte sig åtalet redan från början.

– Och enkelt uttryckt kan man säga att de har inte styrkt något av det de har påstått, det saknas bevis.

Bergner menar att Lars Nyberg alltid varit öppen om sin roll i det hela.

– Han tillträdde först när beslutet var fattat av den tidigare vd:n och styrelsen att gå in i Uzbekistan, och efterföljande är ju transaktioner av det beslutet, säger hon.

– Det är inte hans sak att kliva in som vd och ifrågasätta ett beslut som precis är fattat efter utredning. Det förutsätter han att (tidigare) vd:n och styrelsen har gjort på ett helt korrekt sätt.

Telia går vidare

Telia har redan för flera år sedan övergett tanken på att kräva ersättning från Nyberg och de andra som anklagats i muthärvan. Bolaget har bedömt utsikterna för att vinna en sådan skadeståndsprocess som för små.

– Om något stärker dagens dom denna inställning, säger Jonas Bengtsson, Telias chefsjurist.

– Vi har gjort en utredning sedan tidigare och då kommit fram till att det inte föreligger omständigheter för bolaget att föra en skadeståndstalan. Och nu kan vi konstatera att hovrätten kommit fram till att de åtalade inte har begått något brott enligt svensk lag, tillägger han.