Den nya Utbetalningsmyndigheten ska sköta alla statliga välfärdsutbetalningar och därtill även a-kassornas.

Det andra uppdraget blir datainsamling och analys – och en lagändring kommer att ge myndigheten möjlighet att hämta in uppgifter även från banker.

– Båda grenarna syftar till att minska felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet, säger myndighetens blivande stabschef Therese Pelow.

Det ska till exempel bli omöjligt att fortsätta ta emot svenska bidrag när man lämnat landet. Det är det inte i dag.

– Det uppskattas att 6 000 till 12 000 barn varje år försvinner ur landet, men fortfarande finns barnbidrag, föräldrapenning och bostadsbidrag kvar. Lågt räknat handlar det om 300 miljoner kronor per år, enligt en rapport från vår analysavdelning, säger Thomas Falk, Försäkringskassans nationella samordnare mot organiserad brottslighet och arbetslivskriminalitet.

"Är lukrativt"

Men hur ska då Utbetalningsmyndigheten få nys om utlandsflyttar?

Om myndigheten till exempel upptäcker att väldigt många vuxna är skrivna på samma adress i Sverige, så kan det vara en indikation.

– I den utredande verksamheten kan man hämta in uppgifter från bankerna och då kan man ju svart på vitt se var man har sina transaktioner någonstans, om det är i utlandet eller i Sverige. Det är ett exempel på att genom mer data så kan man upptäcka mönster, säger Gabriella Bremberg, som är blivande avdelningschef för Utbetalningsmyndighetens dataanalys och granskning.

Den organiserade brottsligheten tjänar numera mer pengar på att utnyttja välfärdssystemen än på narkotikahandel. Sammantaget norpas åtskilliga miljarder från skattebetalarna när myndigheterna gör felaktiga utbetalningar. Ungefär hälften av dessa misstänks vara brottsrelaterade.

Riskerna, omkostnaderna och straffen är lägre för bidragsbrott än för narkotikabrott, konstaterar Thomas Falk.

– Vi är brottsutsatta. Det här är lukrativt, säger han.

"Osäker bransch"

Arbetet mot den grova organiserade brottslighetens mjölkning av välfärdssystemen har pågått sedan 2009.

– Ju längre vi har jobbat med det här så har också andra myndigheter fått upp ögonen för att socialförsäkringen är en inkomstkälla för organiserad brottslighet, säger Thomas Falk.

Assistansbedrägerierna har fått störst uppmärksamhet, eftersom de genererar så stora belopp. Men även ett felaktigt barnbidrag resulterar i stora summor, om utbetalningarna pågår i många år. Likadant om någon på felaktiga grunder får flera tusenlappar varje månad i bostadsbidrag. Även yrkeskriminella är i behov av "fast inkomst", konstaterar Thomas Falk.

– Att vara kriminell är att leva i en osäker bransch. Tillgångar, utgifter och inkomster fluktuerar väldigt mycket och att då ha en trygg månadsinkomst som tickar in varje månad är betydelsefullt – de ska ju också ha pengar till mat och hyra.

Att ha en fast, vit inkomst gör det också lättare att flyga under myndigheternas radar än om man nolltaxerar.

Fruar, syskon och kusiner

Organisatörerna, de som tjänar de stora pengarna, är yrkeskriminella, slår Thomas Falk fast.

– Vi jobbar mot nätverk kring personer som finns i den organiserade brottsligheten. I nätverken fångar du många, det kan vara fruar, syskon och kusiner, som vi också tittar på.

Ett välfärdssystem som bygger på tillit till medborgarna i kombination med spärrar mellan myndigheter för att garantera medborgarnas personliga integritet har försvårat kampen mot bidragsbrotten. När Utbetalningsmyndigheten kommer på fötter med start från årsskiftet kommer spelreglerna att ändras.

– De kommer att ha tillgång till en enorm mängd uppgifter som inte vi som enskilda myndigheter har, vilket gör att de kan ta fram riskmodeller på ett helt annat sätt. Det kommer att innebära att vi kommer att få väldigt bra och förmodligen väldigt många underrättelser, säger Thomas Falk.

TT: Blir vissa brott omöjliga att genomföra?

– Det skulle jag nog kunna säga.