Även antalet polisanmälda penningtvättsbrott ökar sedan några år tillbaka. Förra året anmäldes 609 brott, uppger Sveriges Radio Ekot.

Av de anmälningar som gjordes under 2021 handlade 98 procent av rapporterna om misstänkt penningtvätt, 1 procent om misstänkt terrorfinansiering och i 1 procent av fallen misstänktes både och.

En förklaring till det ökade antalet anmälningar är att Finanspolisen har ett nytt arbetssätt. Man har bland annat ett tätare samarbete med banker och andra aktörer inom finanssektorn.

Mer kunskap

– Vi arbetar mer systematiskt och byter information med andra, till exempel tillsynsmyndigheter. Man har fått en högre kunskapsnivå inom hela kedjan och det har lett till fler anmälningar, säger Nicklas Lundh, chef för Finanspolisen till TT.

Så gott som alla misstankerapporter kommer från banker eller finansinstitut. Ofta handlar det om ovanliga transaktioner eller kunder som lämnar felaktig eller bristfällig information. Spelsektorn bidrar också till en relativt stor del av anmälningarna. Men det görs också direkta insatser mot kriminella nätverk och företag.

– Det kan röra sig om att jobba i utsatta områden för att kartlägga penningkurirer och målvakter eller att stoppa valutaväxlare som möjliggör penningtvätt, säger Nicklas Lundh.

Krypovalutor ökar

En utmaning är att sätten att tvätta pengar förändras hela tiden i takt med att det kommer nya betaltjänster, appar, kryptovalutor och så kallade neobanker, som bara finns digitalt. Det finns även oregistrerade valutaväxlare som jobbar illegalt.

Fortfarande är tvätt av framförallt kontanter vanligt Inom den kriminella världen.

– Men kryptovalutor ökar tydligt. Tidigare trodde kriminella att det är ett anonymt sätt att tvätta pengar, men det lämnar spår. Det blir svårare och svårare att tvätta pengar.

I februari 2021 presenterades en promemoria med lagändringar som ska underlätta utbyte av finansiell information. Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 juli 2022.