På torsdagen meddelade regeringen och Sverigedemokraterna att man vill sänka skatten på bensin och diesel från och med nästa år. Inräknat ett förslag som ger billigare jordbruksdiesel blir kostnaden för statskassan runt 6,5 miljarder kronor.

I en promemoria från finansdepartementet står att förslaget isolerat leder till "ökade territoriella utsläpp" och att ett möjligt sätt att kompensera för detta är att handla med utsläppsrätter.

"Stadig prisökning"

Enligt Johan Jacobsson, som är ansvarig för klimatrådgivning vid konsultbolaget PWC Sverige, finns flera aspekter som staten behöver ta hänsyn till om man väljer att gå vidare med lösningen för att uppnå sina klimatåtaganden.

– Det är svårt att veta vad det här skulle kosta, bland annat eftersom man på förhand inte säkert kan veta hur stor utsläppsökningen blir i transportsektorn, säger han.

Systemet för handeln är något snårigt, men generellt handlas utsläppsrätter på en marknad där priset kan variera.

– Priset på utsläppsrätter är i sig hyfsat förutsägbart. Men vi ser också en stadig prisökning med en starkt minskande tillgång på utsläppsrätter. Utrymmet minskar med cirka 4,3-4,4 procent per år, 2024 och framåt, säger Johan Jacobsson.

"Svårt att spekulera"

Enligt Stefan Nyström, avdelningschef på Naturvårdsverkets klimatavdelning, är systemet med utsläppshandel inom EU i en förändringsfas. Han anser därför att det är svårt att spekulera i hur en eventuell handel skulle kunna komma att se ut.

– Men det är fullt möjligt rent praktiskt för staten att handla med utsläppsrätter.

I finansdepartementets promemoria nämns även "skog- och markanvändning", som ett möjligt område som kan användas för att kompensera de ökade utsläppen.

– Den idén kan potentiellt bli billigare än alternativet med utsläppsrätter. Men då riskerar man att få argsinta skogsägare i stället. Det finns baksidor med allt, säger Johan Jacobsson vid PWC.