Satsningarna i budgetpropositionen för 2024 beskriver Elisabeth Svantesson som återhållsamma. Orsaken är att regeringen fortsatt är oroad för att inflationen ska bita sig fast.
Inflationen bedöms i år hamna på 8,7 procent, 4 procent nästa år och först 2025 på inflationsmålet på två procent.
Det är, enligt Svantesson, ett bevis på att regeringens politik fungerar.
– Nu ser vi utvecklingen gå åt rätt håll, men vi tar inte ut segern i förskott, säger hon.
Fortsatt inflationsbekämpning
Det innebär att regeringen fortsätter att prioritera inflationsbekämpning framöver.
Det trots att Sverige under 2024 bedöms befinna sig i en lågkonjunktur då större satsningar kan behövas för att stimulera ekonomin. Finansministern kallar det kommande året för en "ekonomisk vinter".
– Om inflationen biter sig fast riskerar vi en ännu djupare konjunkturnedgång, med ännu högre arbetslöshet, säger hon.
I budgeten föreslås satsningar, det vill säga förslag som inte finansieras med besparingar på annat håll, på nästan 40 miljarder kronor. Därtill finns förslag för ytterligare 20 miljarder som finansieras på olika sätt.
Enligt regeringen är förslagen framförallt utformade för att stötta välfärd och hushåll genom 2024, samtidigt som pengarna räcker till "historiska" satsningar på rättsväsende och försvar.
Miljarder till hushållen
Hushållen stöttas bland annat genom ett nytt jobbskatteavdrag som kostar staten 11 miljarder kronor. Det beräknas ge en familj med två lågavlönade kommunalanställda en sammanlagd skattesänkning på 5 600 kronor per år.
För de allra sämst ställda hushållen föreslår regeringen att det tillfälligt höjda bostadsbidraget för barnfamiljer förlängs ytterligare.
Ett annat sätt för regeringen att stötta hushållen är sänkt skatt på bensin och diesel samt en kraftigt minskad reduktionsplikt.
Men frågan är hur långt förslagen räcker om matpriser, drivmedelspriser och räntor fortsätter att stiga.
Kritik från olika håll
Finansministern är övertygad om att hushållen kommer att märka av regeringens förslag.
– Men det är också så att inflationen äter upp mycket av löneökningar och sparande, säger hon.
Samtidigt räknar regeringen med en relativt liten effekt på hushållens ekonomiska standard av förslagen: I genomsnitt 0,2 procent. Om även satsningar på välfärden tas med i beräkningar blir effekten 0,4 procent.
Procentuellt tjänar personer med låg inkomst mest på de olika direkta och indirekta skatteförslagen, enligt regeringens egen bedömning. De med allra högst inkomst förlorar däremot delvis på förslagen, vilket bland annat beror på att regeringen valt att pausa den automatiska uppräkningen av brytpunkten för statlig inkomstskatt.
Vill se större satsningar
För vård, skola och omsorg väntar också en tuff tid. Sveriges kommuner och regioner räknar med ett underskott på 28 miljarder kronor nästa år om inget görs.
Regeringens skjuter till 16 miljarder kronor i form av generella och riktade statsbidrag.
Både LO och Svenskt Näringsliv tycker att regeringen har varit för snål i budgeten. Svensk Näringsliv hade velat se en tydlig reformagenda för tillväxten. LO vill se större satsningar på välfärden.