Regeringen skickar nu ut en lagrådsremiss om det förslag på en så kallad riskskatt som presenterades i våras.
Förslaget möttes av stark kritik från branschen, men finansminister Magdalena Andersson (S) motiverade den nya skatten med att det finns stora vinster att beskatta i bankerna.
– Det finns möjlighet för dem att bidra lite mer till det gemensamma och minska riskerna i ekonomin, sade hon i maj.
Enligt förslaget ska även svenska bankers utländska filialer beskattas, och det är främst storbankerna som berörs av förslaget.
Det sistnämnda kritiserades för att vara ologiskt, eftersom riskerna bedöms vara större i de mindre bankerna.
Bland annat Finansinspektionen har varit skeptisk till motiveringen att skatten ska stärka stabiliteten i banksystemet, och har invänt att det borde finnas mer effektiva sätt att göra detta på.
"Regeringen har inte tagit fasta på den kraftfulla kritiken från remissinstanserna utan går vidare med förslaget i oförändrat skick. Precis som tidigare bedömer vi att förslaget strider mot EU:s statsstödsregler och slår hårt mot bankkunderna, det vill säga hushåll och företag, samt tillväxt och investeringar. Rimligtvis blir det svårt för EU-kommissionen att godkänna förslaget i dess nuvarande skick", skriver Bankföreningens vd Hans Lindberg.
Skatten väntas dra in 5 miljarder kronor 2022 och 6 miljarder 2023, vilket har aviserats i tidigare budgetpropositioner.